björn

Björnen är vårt största rovdjur och onekligen respektingivande trots att dess diet till största delen består av bär och växter . Foto Jan-Åke Hillarp

Så här sommartid är vi ofta extra mycket ute i skog och mark – vandrar, fotograferar, plockar bär och svamp, eller bara njuter. Att du då möter en björn på nära håll är mycket ovanligt, men här är några goda råd.

För dig som har kameran beredd för djurfotografering kan att få en björn i sökaren kanske kännas mest positivt pulshöjande, i alla fall om du är på stort avstånd med ett rejält teleobjektiv. Men samma syn kan också vara rejält skrämmande. Och björnen inger, och kräver, onekligen respekt. Den är vårt överlägset största rovdjur, även om dess diet till största delen består av bär och växter.

Skygg och går undan när den märker din närvaro

Det finns det några saker som är bra att känna till när man rör sig i björnmarker. Först – att du möter en björn på nära håll är ovanligt. Den skandinaviska björnen är mycket skygg för människor, betydligt skyggare än björnen i USA till exempel. Märker den din närvaro avlägsnar den sig i princip alltid långt innan du ser en skymt av den. Så för att undvika björnmöte, se till att du gör din närvaro tydlig i skogen, prata, sjung eller vissla och rör dig ljudligt i terrängen. Var extra högljudd vid brusande vattendrag. Rör dig med vinden så att björnen känner din lukt. Var uppmärksam på tecken som spår, spillning, rivmärken på träd. Korpar som samlas kan också var ett tecken på ett kadaver där rovdjur kan uppehålla sig.

Försök aldrig smyga nära en björn

Att försöka smyga nära inpå en björn, till exempel för att fotografera, är en mycket dålig idé. De fina björnbilder du ser till exempel här i Våra Rovdjur eller på sociala media är i princip alltid tagna i speciella trygga gömslen, eller av mycket erfarna naturfotografer. Om vindriktningen, terrängen och avståndet, helst över 200 meter, gör det möjligt, kan du ofta studera björnen en kort stund utan att påverka situationen negativt, (men den kan reagera på ljudet från kamerans slutare.) Visa sedan respekt för den och gå därifrån. Provocera den aldrig genom att gå närmare. Även om björnen med största sannolikhet går undan när den upptäcker dig kan en obehaglig och farlig situation uppstå om du kommer för nära.

Fyra riskfyllda situationer

En björn som ligger på ett kadaver eller vid slaktrester till exempel, kan i enstaka fall stanna kvar för att försvara det. Har du hund med dig kan björnen rikta uppmärksamheten mot hunden, mycket sällan mot människan. Men risken för detta är liten, särskilt så här års (från 1 mars – 20 aug) då man ju inte får ha hunden lös i skogen så den på egen hand kan leta upp en björn som följer efter hunden till ägaren, vilket ibland är fallet med jagande hundar. En skadeskjuten eller på annat sätt skadad björn är den största risken.

Björnhonor med ungar kan också bete sig hotfullt. De har en stark instinkt att försvara sina ungar. Om honan blir överraskad skickar hon upp ungarna i ett träd eller till en annan säker plats, samtidigt som hon försöker försvara dem. Björnhonan har dock oftast enormt bra koll på sina ungar och det är mycket ovanligt att en människa råkar hamna mellan henne och ungarna.

Att du möter en björn med ungar, och dessutom skulle råka komma mellan dem och mamman är mycket ovanligt. Mamman har nästan alltid mycket bra koll på sina små. Foto Vincent Maret

Lär dig björnens kroppsspråk och agera rätt om du möter en björn

Björnar signalerar tydligt hur de känner sig genom att visa upp olika beteenden i nedanstående ordningsföljd:

1. Björnen är nyfiken eller osäker

När björnen blir medveten om dig ställer den sig ofta på bakbenen med nosen lyft och vädrar. Den närmar sig med huvudet högt och upprättstående öron, eller så springer den iväg en bit innan den återvänder för att kontrollera vem du är. Dessa beteenden är inte tecken på aggression! Björnen vill bara försäkra sig om att du inte utgör ett hot mot den.
Så här gör du: Ge dig till känna så att björnen förstår att du är där. Prata lugnt med den i normal samtalston. Ropa inte. Försök se till att björnen får vittring av dig. Om björnen kommer emot dig kan du göra dig stor genom att hålla upp händerna i luften ovanför dig samtidigt som du fortsätter prata och går långsamt baklänges samma väg som du kom.

En björn som är nyfiken och fundersam ställer sig gärna på bakbenen för att få bättre överblick över situationen. Foto Antony Renovato

2. Björnen känner sig stressad

Björnen står eller sitter och gungar med huvudet fram och tillbaka medan den tittar åt ditt håll utan att se direkt på dig. Det här beteendet kan följas av att björnen gäspar, gnyr, dreglar och slår ihop käkarna så att det smäller. Björnen visar att den är störd och orolig.
Så här gör du: Ändra genast din riktning i förhållande till björnen så att du inte står riktad rakt emot den. Rör dig sedan sakta bort från björnen medan du talar till den i normalt röstläge. Genom att vända dig åt sidan visar du björnen att du inte utgör något hot. Spring inte. Du kan aldrig springa ifrån en björn och hastig flykt kan framkalla jakt- eller lekbeteende. Björnar kan klättra i träd, håll dig på marken.

3. Björnen är irriterad

En björn som tittar på dig rakt framifrån visar en mer aggressiv hållning än en björn som tittar på dig från sidan eller i en sned vinkel. Björnen slänger med huvudet som förut, men beteendet följs av att den stampar i marken eller går fram och tillbaka på platsen. Den kan hoppa med frambenen mot en stubbe, tuva eller liknande eller ta ett hopp framåt, slänga med huvudet, gäspa, gny och klappra med käkarna. Det här är tydliga signaler på att björnen uppfattar dig som ett hot och att den vill att du ska försvinna.
Så här gör du: Vänd dig så att du är riktad åt sidan om björnen. Håll den under uppsikt, men undvik ögonkontakt. Rör dig långsamt bort, tala med lugn röst så att den vet var du är och vart du går. Du kan visa dig ännu mer undergiven genom att huka dig.

4. Björnen är aggressiv och gör en skenattack

Björnen kan fortfarande visa alla de tidigare beskrivna beteendena, men den tittar direkt på dig. Den kan slå mot träd eller kvistar som en överslagshandling, men det är dig den är irriterad på. I en sådan här situation har du passerat gränsen för vad björnen tål och hamnat alldeles för nära. Om björnen fortsätter att känna sig hotad kommer den att upphöra med huvudskakandet och ljuden. Kroppen spänns och huvudet sänks. Beteendet följs ofta av en skenattack. Vid en skenattack gör björnen ett utfall och kommer rusande mot dig. Sedan kan den antingen stanna upp helt nära och kanske stampa med tassarna i marken eller slå mot en buske eller bara springa förbi dig på kort avstånd. Detta är mycket obehagligt och det är svårt att bedöma om björnen ska göra en skenattack eller anfalla på riktigt.

Så här gör du: Backa genast tillbaka! Håll koll på björnen, men undvik ögonkontakt. Rör dig långsamt från platsen. Spring inte! Tala till björnen med lugn röst.

5. Om björnen trots allt ger sig på dig

Lägg dig ner och ”spela död” för att visa att du inte längre är ett hot. Ligg på mage eller i fosterställning och försök skydda nacke och huvud med händerna. En ryggsäck är ett bra skydd. Håll dig så lugn och stilla som möjligt. Björnen går som regel sin väg när den förstår att du inte utgör ett hot mot den och avslutar oftast sitt angrepp efter några tiotal sekunder. Om björnen inte avbryter sitt angrepp efter någon minut bör du kämpa emot med alla krafter. Slå på den med tillgängliga vapen, till exempel en sten, kniv eller annat föremål. Sikta på björnens ögon, nos och huvud.

Detta sista scenario är mycket osannolikt om du följt råden ovan. Det finns heller inga uppgifter om att en svensk björn någonsin anfallit en människa i Sverige för att den sett oss som byte. De senaste 125 åren har det skett endast två dödsolyckor orsakade av björn i Sverige, 2004 och 2007, då i samband med jakt och hund.

Susann Engqvist
Texten är ett utdrag från från SLUs publikation ”Leva med björn, Friluftsliv i björnområden” av bla Jens Frank och Maria Levin (Viltskadecenter) som kan läsas eller laddas ned i sin helhet på slu.se

Här kan du läsa mer om björnen:

Artikeln är tidigare publicerad i Våra Rovdjur 2/2023

Ditt stöd är viktigt för att hjälpa oss i vårt arbete för att våra stora svenska rovdjur ska få leva kvar i vår natur. De är ovärderliga.

Rovdjursföreningen

Mer från Nyheter