Lodjur

Vetenskapligt namn

Lynx lynx (Linnaeus 1758)

Familj

Lodjuret tillhör familjen kattdjur (Felidae) och är Sveriges numera enda vilda kattdjur. I världen finns tre andra arter lodjur; iberiskt lodjur som bara finns i Spanien och kanadensisk lo som tillsammans med rödlo (bobcat) bara finns i Nordamerika.

Utseende

De flesta lodjur har fläckig päls. Sommarpälsen är ljust gulrödbrun med mörkare fläckar och vinterpälsen ljusare och gråare. Lons svans är kort med en svart svansspets och öronen har svarta tofsar. Bakbenen är längre än frambenen, vilket ger den ett lite framåtlutat utseende. Normalvikten för fullvuxna hanar är 20-25 kilo. Fullvuxna honor väger 16-20 kilo. Kroppslängden är ungefär en meter och mankhöjden 60-75 centimeter.

Levnadssätt

Vuxna lodjur lever ensamma. Hanar och honor går för sig själva förutom honan när hon har ungar. Ungarna går tillsammans med honan i ungefär ett år. Under parningstiden i mars-april blir de mer sociala och markerar sitt hemområde med urin. På nätterna ropar de högt.

Utbredning

Ungefär hälften av Europas lodjur finns i Skandinavien. Lodjuret finns även i Finland, Baltikum och delar av Centraleuropa, vidare genom det ryska taigaskogsbältet ända bort till östligaste Sibirien.

Fortplantning

Honan har en dräktighetstid på cirka 70 dagar och föder oftast 2-3 ungar på våren.

Föda

Den huvudsakliga födan är rådjur i södra och mellersta Sverige och ren i norr. Lodjuret äter även dovhjort, fälthare, skogshare, orre och tjäder och kan döda räv. I Finland finns lodjur på många platser där rådjuret saknas och där äter de framförallt hare och skogsfågel. Till skillnad från Sveriges andra stora rovdjur äter lodjur inte av kadaver.

Hotkategori

Lodjuret är klassat i hotkategorin sårbar (VU) på den svenska rödlistan 2020.

Antal i Sverige

Enligt den senaste inventeringen från vintern 2020-2021 finns det mellan 1052 och 1436 lodjur i Sverige. Antalet har minskat med 27 procent sedan 2009.

Hotkategori:

Sårbar (VU)

Hot:

Jakt, liten genetisk mångfald

Antal:

Ca 1 052-1 436 (1 okt 2021)

SLU Artdatabanken/Rödlista. Hotstatus på den svenska rödlistan bedöms utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer.

  • Livskraftig (LC)
  • Nära hotad (NT)
  • Sårbar (VU)
  • Starkt hotad (EN)
  • Akut hotad (CR)
  • Nationellt utdöd (RE)
  • Utdöd i vilt tillstånd (EW)
  • Utdöd (EX)

Lodjuret i naturen

För den som vill uppleva lodjuret i naturen är snöspårning det bästa alternativet. När man följer ett lospår i snö ska man vara uppmärksam på att om flera djur färdas tillsammans så kan de gå så exakt spår i spår att man kan behöva följa spåret långt för att avgöra hur många individer det rör sig om. Man bör alltid följa spåren bakåt för att inte störa djuren.

Tassavtryck

Lodjurets spårstämpel är 7-9 centimeter lång. Det som skiljer lodjurets spår från räv, hund och varg är att en av de två främsta tårna sticker fram längre än den andra. Även järv har en tå som sticker längre fram än de andra, men järven har fem tår i tassavtrycket och går även ofta på häl. Lodjur har normalt klorna indragna men det händer att man ser tydliga kloavtryck i spåret. Läs mer om hur man känner igen spår i vår Spårguide.

Lodjursspår mäter 7-9 centimeter från längst ut på yttersta tån till längst bak på mellanfotsdynan.

Urinmarkeringar

Under vårvintern markerar lodjuren sitt hemområde med urin genom att spreja kiss på en grankvist, enbuske, stenblock eller husknut. Kisset hamnar 40-60 centimeter upp från marken och syns oftast inte, men luktar kraftigt som vanlig katturin.

Spillning

Det är sällan man ser spillning från lodjur. Den är oftast mörk och innehåller lite hår och saknar stora benbitar, till skillnad från typiska räv- och vargspillningar.

Lodjursspaning

Under brunsten i mars-april kan du få höra ropande lodjur. Då kan det dessutom vara lite lättare att få syn på dem. Spana på långt avstånd till en plats där du vet lodjuret passerar. Om du har tur kan du få se lodjuret i skymningen eller höra dem ropa när nattmörkret omslutit dig.

Lodjurets påverkan på ekosystemet

Lodjuret påverkar ekosystemen där de lever på fyra grundläggande sätt:

  • Lodjuret är ett topprovdjur som tar bytesdjur som är betydligt större än sig själva. De kan påverka antalet rådjur, dovhjortar och kronhjortar vilket i sin tur påverkar de skador som hjortdjuren gör på växande gröda. Hjortdjuren är dessutom ofta inblandade i trafikolyckor vilket kostar samhället stora summor varje år.
  • De lämnar gott om rester till andra djur som järv, mård, kungsörn och duvhök.
  • Lodjur dödar även mindre rovdjur som räv – en art som finns i betydligt större tätheter än lodjuret.
  • Bytesdjuren blir mer på sin vakt i områden där det finns stora rovdjur och håller sig därför undan de platser där rovdjuren ofta jagar.

Inventering av svenska lodjur

Förföljelse och jakt

Svenska Rovdjursföreningens vision för lodjuret

Sveriges stora & små rovdjur

Vad vet du om rovdjuren du delar ditt avlånga land med?

Visste du att en björn kan äta 1/3 av sin vikt i bär varje dag? Att lodjurshonan kan lämna sina ungar i upp till 24 timmar för att jaga? Att vargföräldrar kan hålla ihop livet ut och uppfostrar sina valpar tillsammans? Nedan kan du läsa på om de stora och de små.

LODJUR

BJÖRN

VARG

JÄRV

ROVFÅGLAR

MINDRE ROVDJUR

UGGLOR