Stängsla in dina tamdjur med rovdjursavvisande stängsel
Rovdjursavvisande stängsel (RAS)
För att förhindra att angrepp från rovdjur och lösspringande hundar behöver tamdjur vara instängslade med RAS. Du kan välja ett femtrådigt elstängsel eller komplettera dina existerande fårnät med eltrådar:
Femtrådigt elstängsel. Om du inte redan har stängsel så är detta den mest kostnadseffektiva lösningen.
Fårnät med låsta knutar. En eltråd monteras ca 15 cm från fårnätets övre slut.
Fårnät med olåsta knutar. En nedre eltråd monteras på insidan av fårnätet för att förhindra att fåren trycker ut stängslet i jakt på gräset utanför.
Stängslingsalternativen ovan bygger på Viltskadecenters rekommendationer. Fördjupad information och aktuella rekommendationer hittar du på Viltskadecenter/SLU.
Ta första steget!
När du bestämt dig för att påbörja stängslingsprocessen är första steget att kontakta Länsstyrelsen i det område du har dina tamdjur.
Du kan få bidrag för rovdjursavvisande stängsel från Länsstyrelsen.
Klicka här för att komma till din länsstyrelse
Jordbruksverkets formulär för stängslingsstöd hittar du här.
Blekinge
010-224 00 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/blekinge
Dalarna
010-225 02 41, 010-225 00 00
[email protected], [email protected]
www.lansstyrelsen.se/dalarna
Gotland
010-223 90 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/gotland
Gävleborg
Sara Öberg, Jordbrukarstödshandläggare
010-225 14 74, 010-225 10 00
[email protected], [email protected]
www.lansstyrelsen.se/gavleborg
Halland
010-224 30 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/halland
Jämtland
Lisa Bois, Handläggare
010-225 33 22, 010-225 30 00
[email protected], [email protected]
www.lansstyrelsen.se/jamtland
Jönköping
Linda Andersson, Vilthandläggare
010-223 63 68, 010-223 60 00
[email protected], [email protected]
www.lansstyrelsen.se/jonkoping
Kalmar
010-223 80 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/kalmar
Kronoberg
Landsbygdsstöd
010-223 70 00
[email protected], [email protected]
www.lansstyrelsen.se/kronoberg
Norrbotten
010-225 50 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/norrbotten
Skåne
Daniel Vitestam
010-224 17 02, 010-224 10 00
[email protected], [email protected]
www.lansstyrelsen.se/skane
Stockholm
010-223 10 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Södermanland
010-223 40 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/sodermanland
Uppsala
010-223 30 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/uppsala
Värmland
010-224 70 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/varmland
Västerbotten
Torbjörn Lindahl, Handläggare inom Landsbygdsprogrammet
010-225 44 90
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasterbotten
Erik Grahn, Handläggare
010-225 45 05
[email protected]
Lars Ericson
010-225 42 75,
[email protected], [email protected]
010-225 40 00
Västernorrland
Anna Tjell
Hållbar regional utveckling
0611-34 90 12, 010-225 40 00
[email protected], [email protected]
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Västmanland
010-224 90 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/vastmanland
Västra Götaland
010-224 40 00
[email protected], [email protected]
Uppge om du vill bli kontaktad via telefon eller mejl. Svarstid 24 timmar vardagar.
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Örebro
Tobias Kindvall, Hållbar regional utveckling
010-224 84 42, 010-224 80 00
[email protected], [email protected]
www.lansstyrelsen.se/orebro
Östergötland
010-223 50 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/ostergotland
Stängsla rätt
Det är avgörande att stängslingen sker på ett korrekt sätt för att den ska vara effektiv.
-
Minst 4 500 volt
En elektrisk spänning på minst 4 500 volt i eltråden ger rovdjuret en sådan obehaglig upplevelse att det avbryter och undviker att komma tillbaka.
-
Vargen kryper helst under
För att förhindra vargattacker är det oerhört viktigt att den nedersta eltråden hålls fri från gräs och anpassas till svackor och diken, då vargen helst kryper under stängslet.
-
Stängsla överallt
Det är viktigt att ta bort stubbar, stenar och annat så inte vargen kan hoppa över. Gräs intill stängslet behöver rensas bort så eltrådarna har full effekt. Diken och svackor behöver stängas av med t ex armeringsnät eller fyllas igen med stenar och jord. Det är också viktigt att stängsla mot vattendrag och sjöar.
När du är redo att börja RAS-stängsla går processen till så här:
Steg 1:
Djurägaren kontaktar Svenska Rovdjursföreningens stängslingsansvarige i sin region och söker samtidigt bidrag från Länsstyrelsen*.
Steg 2:
När bidraget är beviljat träffas djurägaren och stängslingsansvarige och gör upp en plan hur stängslet ska dras genom terrängen. Man granskar topografin, identifierar svagheter, bestämmer var hörnen ska placeras, var det behövs grindar mm.
Steg 3:
När planen är klar kallar stängslingsansvarige in volontärer och ett startdatum sätts. Under tiden beställer djurägaren hem det material som behövs.
Steg 4:
Svenska Rovdjursföreningens volontärer tillsammans med djurägaren påbörjar arbetet. Vanligtvis tar stängslandet några helger att färdigställa, tidslinjen är beroende på hur marken ser ut.
*Observera att man som djurägare behöver ha verksamheten igång i minst fem år för att slippa bli återbetalningsskyldig. Denna regel anser vi är ett stort hinder för äldre djurägare som vill stängsla men inte vet hur länge de vill/orkar hålla på med sin verksamhet. Svenska Rovdjursföreningen arbetar aktivt för att se en justering av denna regel så att även den äldre djurägaren kan välja rovdjursavvisande stängsel.
Vi hjälper gärna till!
Svenska Rovdjursföreningen värnar inte bara om Sveriges rovdjur utan även om dig och dina tamdjur. Vi tillhandahåller arbetskraften utan kostnad och hjälper dig montera ett RAS-stängsel som skyddar dina djur.
Behöver du hjälp med stängsling eller har frågor om ämnet?
Kontakta Svenska Rovdjursföreningens stängselansvariga!
Klicka här för att komma till stängslingsansvarig i ditt län.
Skåne/Blekinge
Charlotte Whitt
0709-90 39 09
[email protected]
Stockholms län
Elisabet Jonsson
070-438 15 69
[email protected]
Uppsala län
Södermanlands län
Sörmlandsgruppen
070-722 75 88
Östergötlands län
Peter Henriksson
Linköping
070-323 28 28
[email protected]
Hundar som attackerar
Länsstyrelsen om hundar som dödar får: ”Många vet inte vad hunden gör”
Det finns ingen statistik på hur många tamdjur som hundar attackerar. Detta trots att viltenheten på länsstyrelsen, Lammproducenterna och även Svenska Jägareförbundet tror att hundar är ett större hot mot tamboskap än rovdjur.
Viltenheten på länsstyrelsen sammanställer hur många tamdjur som angrips av rovdjur så att staten kan betala ut kompensation till ägaren. Däremot har de ingen statistik på hur ofta hundar attackerar tamdjur.
– Det är inte vårt uppdrag, säger Anita Bergstedt, chef för viltenheten på länsstyrelsen Västra Götaland.
I stället blir hundattacker ett civilrättslig ärende och ägaren skall polisanmäla attacken, men inte heller polisen har någon statistik då de inte har någon kod för det i sitt system. Och så där fortsätter det.
Hundar kan vara farligare än rovdjur
Varken Viltskadecenter på Sveriges Lantbruksuniversitet, som sammanställer all rovdjursstatistik, eller Lammproducenterna har några siffror på detta.
För fårägaren kan det vara att hundar är farligare än rovdjur?
– Så kan det vara, säger Anita Bergstedt.
Och länsstyrelsen är inte ensam om denna tanke. SLU, polisen, Lammproducenterna och även Svenska Jägareförbundet tror att hundar är ett större hot än rovdjur för tamboskap när SVT ställer frågan.
Hundar har ett jaktbeteende
En självklar anledning till detta är såklart att det finns väldigt många fler hundar i Sverige än rovdjur och att hundar har ett jaktbeteende.
– Skall hundar vara lösa så skall de vara under kontroll. Många vet nog inte vad hunden gör när den tar en tur och kommer tillbaka. Den kan nog ha ätit både rådjur och harar och kanske grannens får också utan att man tänker tanken, säger Anita Bergstedt, chef för viltenheten på länsstyrelsen Västra Götaland.
(SVT Nyheter Väst, 7 dec 2022)
Hundangrepp på tamdjur – ett problem som uppmärksammats redan 2013
Siffror från Sveriges lantbruksuniversitets Viltskadecentrum visar att hundangrepp på får är vanligare och ett större problem än vad som är allmänt känt. Varje månad inspekteras dödade får som tros vara resultatet av vargangrepp, men vid närmare granskning visar det sig vara hund som angripit.
I genomsnitt en gång i månaden de senaste tio åren har länsstyrelsernas rovdjurshandläggare kallats ut för att inspektera får som rivits av varg, men som sedan visat sig vara resultatet av hundangrepp.
”Allra flesta fårägare som hållit på några år har någon gång blivit utsatta för hundangrepp”, säger Magnus Jönsson som sitter i styrelsen för Svenska fåravelsförbundet.
Enligt Viltskadecentrum är hundangrepp på tamdjur betydligt vanligare än vi tror och det finns, kanske lite oväntat, exempel där hundraser som golden retriever och storpudel dödat får. Tidigare i år åkte rovdjurshandläggare Bertil Svensson ut för att inspektera dödade får och fann att det var hundar som angripit fåren. ”Två dagar senare tog man hundarna på bar gärning när de var inne och försökte döda resten av fåren”.
Polisen för ingen statistik över hundangrepp på tamdjur, länsstyrelserna får bara vetskap i de fall där man först tror att det är rovdjur som angripit och fåravelsförbundet får bara veta det som fårägarna berättar, säger fårägare Magnus Jönsson.
– Ja, det skulle jag säga att det är ett ganska stort mörkertal.
(Sveriges Radio, Ekot, 5 dec 2013)
Skyddsjakt på varg kan öka angreppen på tamdjur
Om en eller båda föräldradjuren försvinner eller skjuts leder detta oftast till att flocken får svårare att jaga effektivt och risken för tamdjursangrepp ökar.
I Spanien har man sett att angreppen på tamboskap ökade åren efter att man skjutit vargar i regionen. Förklaringen kan vara att när en eller båda föräldrarna i en vargfamilj skjuts bort så splittras familjen. Kvarvarande familjemedlemmar bildar nya familjegrupper vilket kan leda till att fler vargfamiljer bildas i regionen.
Den kortsiktiga lösningen att skjuta varg, som åtgärd för att skydda sina får, kan alltså istället förvärra angreppssituationen för tamdjuren.
Vargen bidrar till en frisk natur
Förbättrar bytespopulationers hälsa
- Vargen jagar främst stora växtätare som älg och rådjur. Den håller stammarna av bytesdjur i schack och genom att de jagar de svagaste djuren så förbättras bytesstammens allmänna hälsa (survival of the fittest).
- Vargen äter också sjuka djur eller kadaver. Den kan reducera African Swine Fever Virus (ASFV), som orsakar afrikansk svinpest, då viruset blir inaktivt i vargens matsmältningssystem. Vargen kan alltså städa bort smittade kadaver utan att sprida viruset vidare.
Återställer den ekologiska balansen
- Genom att hålla växtätande populationer i schack förhindrar vargen överbetning, vilket tillåter växter att breda ut sig. Detta gynnar i sin tur andra arter som är beroende av vegetationen för föda och livsmiljö. När vargen återinfördes till Yellowstone National Park i USA på 1990-talet, minskade älgstammen vilket gjorde att växtligheten kunde återhämta sig. Bävrar återvände till parken och började bygga dammar vilket skapade nya livsmiljöer för fiskar och andra arter. I Sverige har man sett att skogshönsen ökat där lodjursstammen ökat då lodjuren håller efter rödräv som gärna jagar skogshöns.
Lämnar föda till andra djur
- När vargar dödar och ätit sin del lämnar de efter sig kadaver som sedan äts av andra djur som korpar, örnar och björnar, vilket är en viktig matkälla för dessa arter.
Sparar pengar åt jordbruket
- I Sverige har vi vildsvins- och hjortstammar som årligen kostar jordbruket miljarder i förlorad gröda. Vargen reglerar och minskar stammarna av klövdjur vilket gör den till en god bundsförvant till landets bönder.
