Brunbjörn

Vetenskapligt namn

Ursus arctos (Linnaeus 1758)

Familj

Brunbjörnen är en av åtta björnarter i familjen björnar i världen. De mest storvuxna brunbjörnarna finns på Kamtjatka i östligaste Sibirien och i Kodiak i sydvästra Alaska, Nordamerika..

Utseende

Brunbjörnen är ett större däggdjur, brun till färgen med rundade former, stort huvud, en puckel överskuldrorna och en sluttande rygg. Tassarna är stora och breda och svansen kort.

Levnadssätt

Vuxna hanar lever ensamma förutom under parningstiden. Det gör även honor utan ungar. Under brunsten på försommaren kan björnhanar röra sig över stora områden på 100-800 kvadratkilometer. När han hittar en hona kan han stanna med henne upp till ett par veckor. Både hanar och honor parar sig ofta med flera partners. Fosterutvecklingen avstannar i ett tidigt stadium till dess att honan går i ide. De oftast två-tre ungarna föds sedan i januari-februari och stannar med honan upp till två år.

Utbredning

Brunbjörnen finns i de nordliga delarna av hela norra halvklotet, från Euroasien till Nordamerika. I Sverige finns brunbjörn från mellersta Värmland, norra Närke, Västmanland, norra Uppland och norrut.

Fortplantning

Ägglossning sker i samband med parning. Dräktighetstiden är totalt sju till åtta månader, men fostrets utveckling avstannar tidigt för att återupptas i samband med att honan går i ide. De oftast två till tre ungarna föds i idet under januari-februari.

Föda

Brunbjörnen är en allätare som mest äter myror, bär och växter, men äter gärna kadaver och kan dessutom slå ren eller älgkalvar. På vintern då den ligger i ide äter den ingenting.

Hotkategori

Brunbjörn är klassad som Nära Hotad (NT) på den svenska rödlistan 2020.

Antal i Sverige

Enligt den senaste beräkningen som genomfördes 2017 finns det mellan 2771 och 2980 brunbjörnar i Sverige. Antalet ligger på ungefär samma som nivå år 2013.

Hotkategori:

Nära hotad (NT)

Hot:

Legal och illegal jakt

Antal:

Ca 2 771 – 2 980 individer (2017)

SLU Artdatabanken/Rödlista. Hotstatus på den svenska rödlistan bedöms utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer.

  • Livskraftig (LC)
  • Nära hotad (NT)
  • Sårbar (VU)
  • Starkt hotad (EN)
  • Akut hotad (CR)
  • Nationellt utdöd (RE)
  • Utdöd i vilt tillstånd (EW)
  • Utdöd (EX)

Brunbjörnen i naturen

Brunbjörnens påverkan på ekosystemet

I ekosystemet

  • Brunbjörnen äter kadaver och fungerar därför som städare i naturen.
  • Genom att äta stora mängder blåbär och lingon kan den sprida frön långt.
  • Brunbjörnen tar älgkalvar under sommaren och kan därför påverka älgtätheten.

Inventering av svensk brunbjörn

Förföljelse och jakt

Förföljelse

Björnen har funnits i hela Sverige förutom på Gotland. I Småland, Östergötland och Västergötland försvann björnen redan på 1700-talet. I Svealand fanns det björn fram till mitten på 1850-talet. I Gävleborg sköts den sista björnen 1877, I Värmland och Västernorrland 1878 och i Dalarnas län 1897. I Härjedalen, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten utrotades aldrig björnen. 1927 fredades björnen, bland annat genom att Kungliga Vetenskapsakademien hade engagerat sig, även om visst skydd funnits sedan 1910. Detta anses ha räddat björnen från utrotning i Sverige.

På 1930-talet började björnstammen växa igen. 1943 återinfördes jakt i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland, men trots detta ökade antalet björnar något. Under 1970-talet var björnstammen åter igen illa ute. Allmän jakt var då bara tillåten i Gällivare och Jokkmokks kommuner samt i Jämtland. Den olaga jakten ansågs vara omfattande. Antalet björnar i landet var då mellan 400 och 600 individer. Från 1981 ersattes den allmänna jakten med licensjakten och efter det har stammen ökat. 1994 låg björnstammens storlek på 1075 individer och år 2008 var det en toppnotering på 3300 individer. Efter det har antalet björnar i landet minskat något, framför allt på grund av en större tilldelning i licensjakten men även på grund av frikostig skyddsjakt i renbetesland.

Jakt

Mänsklig jakt är det största hotet mot brunbjörnen i Sverige. Det gäller illegal jakt, men även den jakt som myndigheter tillåter, när den blir för omfattande. Därför är en huvuduppgift för Svenska Rovdjursföreningen att verka för att illegal jakt upphör och att motverka en stamreglerande, årligen återkommande legal jakt.

Svenska Rovdjursföreningen är emot en årligen återkommande jakt på brunbjörn. Arten är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv och stamreglerande jakt är enligt EU:s rekommendationer inte förenligt med direktivet. Föreningen accepterar skyddsjakt på specifika djurindivider som specialiserat sig på tamdjur, om alla andra tillgängliga alternativ i form av rovdjursavvisande stängsel och att ta in tamdjuren över natten har uttömts.

Svenska Rovdjursföreningens vision för brunbjörnen

Sveriges stora & små rovdjur

Vad vet du om rovdjuren du delar ditt avlånga land med?

Visste du att en björn kan äta 1/3 av sin vikt i bär varje dag? Att lodjurshonan kan lämna sina ungar i upp till 24 timmar för att jaga? Att vargföräldrar kan hålla ihop livet ut och uppfostrar sina valpar tillsammans? Nedan kan du läsa på om de stora och de små.

LODJUR

BJÖRN

VARG

JÄRV

ROVFÅGLAR

MINDRE ROVDJUR

UGGLOR