Tack vare jaktstopp, minskande miljögifter och konkreta åtgärder för att förbättra utterns livsmiljöer, har uttern återhämtat sig så väl att den numera betraktas som livskraftig.
Uttern, som är ett mårddjur släkt med både järv, grävling och hermelin, fridlystes 1969 (innan dess jagades den hårt) och år 2015 beräknade man att det fanns cirka 2000 uttrar i Sverige. Nu har antalet troligen minst fördubblats.
Flera framgångsrika åtgärder
En orsak till att uttern tidigare minskat kraftigt är förekomsten av PCB, ett miljögift som bland annat finns i fisk, vilken är en stor del av utterns föda. I slutet av 1970-talet förbjöds nyanvändning av PCB och 1995 totalförbjöds samtliga produkter som innehåller PCB, men ämnena bryts ned mycket långsamt. Inte förrän nu börjar man se effekterna av förbudet.
Ytterligare faktorer som främjat utterns återkomst är WWFs arbete med att att skapa fler och bättre livsmiljöer där utter trivs. Våtmarker har anlagts, markägare informerats om varför uttern behövs och vattenanpassade skogsbruksplaner har utarbetats. Dessutom har Naturvårdsverkets Projekt Utter, som startade 2006, tillsammans med Vägverket byggt utterpassager vid ett antal broar för att minska risken att uttern blir påkörd av bilar. Återhämtningen har varit så positiv att Naturvårdsverket nu avslutat sitt åtgärdsprogram för arten.
– Glädjande nog har uttern ökat över hela landet. Vår bedömning är att arten är livskraftig, och den kan falla ur rödlistan vid nästa rödlistningstillfälle, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig på SLUs Artdatabank, i ett pressmeddelande.
Minken minskar och uttern tar över
Att uttern är på återtåg vid våra svenska vattendrag har flera positiva effekter. En av dem är att den invasiva minken, som äter en stor del sjöfågelägg och till skillnad från uttern inte ingår naturligt i vårt ekosystem, tenderar att minska där det finns utter.
Säkra inventeringsmetoder behövs framöver
Uppskattningsvis finns det idag 4000 uttrar i Sverige som kan reproducera sig, vilket innebär ytterligare kanske 1000 – 2000 unga uttrar. Uttern har även spridit sig till nya områden i Göta- och Svealand, och när de väl etablerat sig brukar de snabbt öka i antal. Dock behöver man förbättra inventeringsmetoderna för att vara helt säker för att mer exakt kunna fastställa hur stor utterstammen är, men trenden ser onekligen mycket bra ut.
Susann Engqvist, Foto Hans Ring
