Rävskabb är en ibland mycket plågsam kvalstersjukdom som kan drabba både räv, varg, mård och lodjur. Det medicinska svaret på frågan om rävskabb går att behandla är ja, men frågan är mer komplex än så.
Rävskabb är en sjukdom orsakad av små kvalsterdjur, inte större än cirka en fjärdeldel av en millimeter, som gräver gångar under huden där de lägger ägg och förökar sig. Skabbangrepp börjar oftast på öronen, bakhasorna och på svansen som ibland kan bli helt hårlös. Skabbangrepp ger ofta stark klåda, särskilt nattetid. Före 1970-talet vars sjukdomen ovanlig i Sverige, men sedan dess kommer den och går i vågor, främst under höst och vår.
Rävskabb drabbar framför allt rävar, men även varg, lodjur och mård kan angripas. Rävskabb är också relativt vanligt hos våra hundar, särskilt jakthundar, som till exempel varit nere i ett gryt där rävarna har skabb. Även människor kan drabbas, men då vi inte är ett naturligt värddjur, blir besvären ofta snabbt övergående även utan behandling.
-Hundar som drabbas av rävskabb får behandling med tabletter, berättar Henrik Uhlhorn, veterinär på SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt i Uppsala.
-Det ger ofta snabbt bra resultat. Samma behandling kan teoretiskt ges även till rävar, men generellt behandlar vi ju inte vilda djur. Det är förbjudet att fånga in vilda djur på annans mark, även om de är sjuka. Rävar blir också mycket stressade av att hanteras av människor. Och även om räven behandlas är risken stor att den får tillbaka angreppet, Så länge det finns skabb kan den smittas igen och igen och igen.
Undantag för fjällrävarna
Ett undantag görs dock för fjällrävarna. De blir lätt smittade av skabb via rödrävarna. Men att de medicineras beror enbart på att fjällräven är en hotad art, de stödutfodras även med hundmat, vilket kan vara avgörande för överlevnaden dåliga lämmelår. Medicinen mot skabb blandas ut i hundmaten, vilket gör det lätt att kontrollera medicinmängden.
Hur ett smittat djur reagerar på skabbangrepp varierar stort. Vissa individer tål skabben bra och sjukdomen läker ut av sig själv. Andra dör.
-Numera är inte dödligheten bland vilda djur lika stor som förr. Det varierar hur känsliga individerna är. Det verkar också som att om de individer där sjukdomen läker ut sig själv och har stor motståndskraft får valpar, blir valparna också troligen mer motståndskraftiga, berättar Henrik Uhlhorn.
Fredade djur får skjutas av djurskyddsskäl
Rävskabb måste inte alltid vara synonymt med lidande och död, men ett svårt angripet djur går troligen en plågsam död till mötes. I jaktförordningens paragraf 40 står att ”Anträffas frilevande vilt så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark”. Detta innebär alltså att man har rätt att skjuta även arter som varg eller lodjur, om djuret är så pass skabbangripet att det lider. Men om man skjuter ett fredat djur med stöd av denna paragraf ska det anmälas till Polisen. Under licensjakten på varg 2023 sköts en svårt skabb- angripen varg i Skacksjöreviret, Värmland. Denna räknades då inte med i jaktkvoten. Även vargarna på Linderösåsen i Skåne har visat tecken på skabb, men inte i så hög grad att det i nuläget motiverar avlivning.
Kritisk sjukdom för vargvalpar
Överlevnaden hos skabbsmittade vargar är oftast större än hos rävar och lodjur. Vuxna vargar verkar ofta kunna läka ut sjukdomen, däremot kan sjukdomen vara kritisk för överlevnaden hos vargvalpar.
En räv som är svårt angripet av skabb kan bli mycket påverkat av klådan som även kan resultera i svårläkta hudinfektioner på grund av att djuret river sig frenetiskt. Den får svårt att hitta mat och söker sig då ofta närmare människor och kan vara oskygga. Men bara för att en räv är nyfiken behöver den inte ha rävskabb, många rävar lever nära människor och är därför inte särskilt rädda för oss.
Sliten päls inte alltid tecken på rävskabb
Värt att tänka på är också att rävar byter från vinter- till sommarpäls under mars till maj, beroende på om den lever i norra eller södra delen av landet. Att pälsen ser sliten och tovig ut över hela kroppen under den tiden på året är alltså helt naturligt. Även en hona som har ungar under sommarhalvåret kan se sliten ut med tunn svans, utan att vara skabbangripen.
Men om där är kala fläckar runt svansroten, på svansen och kanske svansen bara ser ut som en kal pinne är det troligen en skabbangripen räv. Dock roar sig ibland rävvalpar med att plocka strån ur mammans svans. Skulle den sakna päls på stora delar av kroppen är det långt gången skabb och troligen ett mycket stort lidande för räven.
Kan jag hjälpa en räv med rävskabb?
För att vårda och rehabilitera skadade eller sjuka vilda djur längre än 48 timmar krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt, bland annat organisationerna Viltaktuten och Riksorganisationen Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt, som har stationer på flera ställen i landet. Om man som viltrehabiliterare vill hålla djuren hos sig längre än 48 timmar krävs också att man har en godkänd anläggning just för det speciella djurslaget. Endast ett fåtal viltrehabiliterare i landet kan ta emot större däggdjur.
Att låta naturen ha sin gång och inte ingripa när det gäller vilda djur förespråkas av de flesta, men som djurvän är det svårt att se djur lida. Den vanligaste metoden, att skjuta djuret, brukar inte ifrågasättas för att djuret ska slippa lida. Dock är avlivning också att ingripa. Ibland kan det faktiskt gå att rädda djuret istället, utan att det vilda djuret tar annan skada.
Har du en stationär räv på dina egna marker som du verkligen vet har rävskabb, är det inte förbjudet att behandla den med medicin. Om sjukdomen inte spridit sig särskilt mycket kan receptfritt avmaskningsmedel för hund, Milbemax, i utlagd blöt hundmat fungera.
En räv väger mellan cirka 6-8 kilo, följ doseringen på förpackningen noga, överdosera inte. Det är också viktigt att ge den preparerade maten en bra bit bort från huset, rävar ska inte vänjas vid människor. En oskygg räv råkar ofta illa ut till slut. En räv med större utbredning av skabb kräver receptbelagda avmaskningspreparat, utskrivet av veterinär.
Rådgör med rävexperter
Stiftelsen Djurens Ö Wildlife Rescue på Värmdö/Stockholm är sedan en tid specialiserade på rävar och kan bistå med goda råd. Du når dem på www.djurenso.se eller via stiftelsens Facebook-grupp.
Text Susann Engqvist, Foto Unsplash
Källor: SVA, Jaktförordningen, Naturvårdsverket mfl
Artikeln är tidigare publicerad i Våra Rovdjur 2/23
