WWF och Nordens Ark får tillsammans 21,5 miljoner kronor av Svenska Postkodlotteriet vilket är årets största summa i lotteriets ”Drömprojekt”. Pengarna ska gå till att under fyra år vända trenden och stötta ett tiotal hotade svenska arter som exempelvis fjällräv, igelkott och storspov.
-Vi är förstås oerhört glada för detta säger Emma Nygren, bevarandesamordnare på Nordens Ark, men konstaterar samtidigt att det inte var lätt att välja vilka arter som skulle omfattas av projektet.
-Idag när staten har kapat nästan alla pengar till naturvården är behoven stora på många håll. Men till slut valde vi arter från olika artgrupper och som är lågprioriterade, kanske relativt okända för gemene man och där vi bedömde att vi kan göra en betydande insats under de fyra år som projektet pågår. Vi har också stor geografisk spridning från fjällräv och piteälvslax i norr till läderbagge i söder.
Mänsklig hjälp behövs på många håll
För fjällräven finns en åtgärdsplan och stora insatser görs redan, vilket enligt Emma Nygren underlättar för att utveckla arbetet. Dock är det svårt att veta om fjällräven någonsin kommer att kunna klara sig på egen hand, utan mänsklig hjälp i form av till exempel stödutfodring och att begränsa rödrävspopulationen i området.
-Allt är ju i obalans idag, och med klimatförändringarna kommer rödräven fortsätta att sprida sig norrut och hota fjällräven. Kanske får vi också på sikt vänja oss vid att de vilda djuren bara finns i reservat, som i Afrika, men än är vi inte där.
Även vargen är ju i samma kategori av rödlistning som fjällräven. Hur kom det sig att inte den valdes ut?
-Det var som sagt inte lätt att välja arter, och vi kan absolut göra mer för vargen. Men här handlade det mycket om vad vi kan göra på relativt kort tid och där pengarna kan göra stor skillnad för några av de arter som det inte satsas så mycket på idag.
De arter som omfattas av projektet är fjällräv, igelkott, storspov, flodpärlmussla, ögonfläcksbock, läderbagge, högnordisk pärlemorfjäril, veronikanätfjäril, mnemosynefjäril, piteälvslax
Här kan du läsa mer om projektet:
FOTNOT: Sedan 1970 har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 69 procent, en utveckling som märks öven i Sverige. Av de cirka 21 700 arter som Artdatabanken kunde undersöka år 2020 bedömdes nära en fjärdedel vara rödlistade, det vill säga över 5000 arter. Bland dem finns flera av våra rovdjur. I kategorin akut hotade, den mest kritiska klassificeringen för risk för utrotning, finns vår enda inhemska val, tumlaren. Den betraktas kanske inte som ett rovdjur i vanlig bemärkelse, men är ett marint, opportunistiskt rovdjur, en topp-predator som främst äter torsk, sill och skarpsill. Starkt hotade rovdjursarter är fjällräv och varg och som sårbara arter räknas lodjur och östersjöpopulationen av knubbsäl.
Susann Engqvist, Foto Isabella Chowra
