Frågan i rubriken är berättigad mot bakgrund av alla de skyddsjaktbeslut på både björn och varg vi sett i Gävleborgs län under senare tid. Beslut som tagits därför att dessa rovdjur ansågs av sökanden vara så närgångna att de till och med varit kontinuerligt närgångna. Alltså, ständigt närvarande i områden där de anses att de inte ska få vara!  Områden som i samtliga fall utgörs av mycket glest bebyggd jordbrukslandskap med omgivande skogar!

Foto: (c) Günter Lenhardt

Besluten som länsstyrelsen tagit har dock varit verkningslösa beroende på att dessa närgångna rovdjur trots sin påstådda ständiga närvaro, aldrig blev fällda!

En så kallad soptunnebjörn, som kontinuerligt rotat runt och vält tunnor i sex månader i ett stugområde utanför Bollnäs, där beslutad skyddsjakt bedrevs i 29 dagar. Någon björn fälldes dock inte.  Som förklaring angav skyddsjägare problem med uppsatta kameror och att jakthundar inte fick användas!

En varg som kontinuerligt besökt ett glest bebott område i Korskrogen sedan mitten av januari förra året och som uppvisat oskyggt och närgånget beteende. Den fälldes inte trots två skyddsjaktbeslut motsvarande totalt 50 dagar!

Rekordet står dock vargtiken G218-17 för. Hon utsattes för tre skyddsjaktbeslut och två tilläggsbeslut motsvarande 79 jaktdagar i området Håkansbro, Lingbro och Mo. Skälet till första skyddsjaktbeslutet var angrepp på tamdjur, där möjligen tiken var inblandad, men där bara hanen fälldes. Övriga beslut avser bland annat tikens oskygga och närgångna beteende. Trots nästan tre månaders jakt och utökat jaktområde, fälldes inte denna tik.

Således totalt 158 jaktdagar motsvarande drygt 5 månaders skyddsjakt på tre ständigt närgångna och oskygga rovdjur och som trots deras närgånga beteende, inte skyddsjakten lyckades fälla!    

Varför? Jo, sannolikt därför att ansökningarna utgörs av överdrifter och påverkanseffekter i avsikt att få till skyddsjaktbeslut. Något som väl beslutande myndigheter också borde inse?

Anders Ekholm

Svenska rovdjursföreningen region Gävleborg

Texten är publicerad som en debattartikel i Arbetarbladet den 25 januari.

Ditt stöd är viktigt för att hjälpa oss i vårt arbete för att våra stora svenska rovdjur ska få leva kvar i vår natur. De är ovärderliga.

Rovdjursföreningen

Mer från Nyheter