Det finns i huvudsak sex starka skäl till att Svenska Rovdjursföreningen är emot 2023 års rekordstora björnjakt på 649 björnar:
1. Brunbjörnen klassificeras som ”nära hotad” enligt den så kallade ”Rödlistan”
Björnjakten är inte förenligt med artens överlevnadsstatus. Rödlistning handlar om att bedöma arters risk att dö ut (populationsminskning) och bedömningen görs av experter på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. ”Nära hotad” betyder att arten inte betraktas som stabil och livskraftig, men heller inte så svag att det föreligger direkt hot för utrotning. Dock kan det finnas risk för att statusen relativt snabbt förändras på grund av till exempel för hårt jakttryck, eller om stammen drabbas av någon sjukdom.
2. Björnen gör väldigt lite skada
Björnar orsakar väldigt få skador på tamboskap. Enligt statistik från SLU/Viltskadecenter dödade landets cirka 2 900 björnar 10 får (i Sverige finns cirka 350 000 får) och 1 nötdjur ( i Sverige finns en bra bit över en miljon kor) under 2022. Dock kan de ta en del renkalvar. Men björnar som befinner sig inom renskötselområdet skjuts ofta i skyddsjakt, ibland direkt när honan med sina ungar lämnar idet för allra första gången efter vintern, bara de är i närheten av en renhjord. Att björnen ger sig på människor är också extremt ovanligt. Det finns heller inga uppgifter om att en svensk björn någonsin anfallit en människa i Sverige för att den sett oss som byte. De senaste 125 åren har det skett endast två dödsolyckor orsakade av björn i Sverige, 2004 och 2007, då i samband med jakt och hund.
3. Björnjakten lockar troféjägare
Utländska jägare kan för summor uppemot 250 000 kronor erbjudas att jaga björn i Sverige. 2022 kom ett stort antal utländska jägare till Sverige för att jaga brunbjörn. Vi tycker inte att Sverige ska vara ett land som främjar troféjakt, särskilt inte på stora rovdjur.
Här ett inslag från TV4 från björnjakten 2022 där bl a SRFs ordförande Magnus Orrebrant uttalar sig om detta. Även den svenska jägarkåren är kritisk till detta.
Ordnar jakträttsinnehavaren intyg kan skinnet och kranium föras ut ur Sverige. De senaste tre åren har 79 björnskinn och 14 kranium skickats utomlands. Vanligtvis äts inte björnköttet upp utan barabränns upp, vilket innebär stora kostnader för svenska staten. I vissa fall tas björnköttet om hand och kan serveras på till exempel lyxkrogar. I samband med 2021 års björnjakt ansöktes om 58 sk CITES-intyg för slaktkropp av björn, dvs lite drygt 10 procent av de 501 björnar som sköts det året. Idag är det dessutom svårare för jägaren att ta hand om björnköttet själv då den måste flås på en vilthanteringscentral. Det gör risken ökar för att björnköttet surnar i värme, och blir oätbart.
4. Björnjakten är oetisk
Björnarna stressas av skarpa hundar och springer för sitt liv, men blir snabbt överhettade på grund av sin tjocka päls. Vilt får inte utsättas för onödigt lidande under jakt. Björnmammor försöker skydda sina ungar genom att få dem att sätta sig i säkerhet, till exempel i ett träd, och sedan själv avleda jägarna. Det är inte tillåtet att skjuta honor med ungar, men om de är skilda åt skjuts honorna ibland av misstag, då jägaren inte vet att hon har ungar. Årsungarna klarar sig inte utan sin mamma, utan måste då skjutas de också.
Många gånger är det väldigt lätt att skjuta en björn. I god tid innan björnjakten ska börja lägger en del ur mat, så kallad ”åtel” så att björnarna söker sig dit för att äta. De är alltså väldigt lätta att hitta. Numera är det också tillåtet att släppa jakthundar direkt vid åteln. Redan det allra första jaktdygnet 2023, hade 85 björnar dödats.
Vi är emot åteljakten. Ju enklare jakten blir, desto större risk för oerfarna jägare där risken för skadeskjutning ökar, samt att den enklare jakten bidrar till ökad jaktturism. SRF är generellt emot nöjesjakt över huvud taget.
5. Antalet björnar som ska skjutas är orimligt stort
Trots att ingen säkert vet hur många björnar som finns i Sverige (senaste nationella inventeringen 2017 uppskattade stammen till cirka 2900 djur) ska rekordmånga, 649 björnar skjutas. Vi anser inte att över 20 procent av den uppskattade björnstammen är en ”begränsad omfattning”, en formulering i EUs direktiv som kan göra licensjakt möjlig även på strikt skyddade djur. Miniminivån för gynnsam bevarandestatus är satt till 1 400 björnar totalt i Sverige, varav 900 i de fyra nordligaste länen.
Utöver de 649 som ska skjutas i licensjakt, har ett stort antal björnar, över 75 stycken, redan skjutits i skyddsjakt, främst i samebyarna, nu i år. Bara i Norrbottens län hade 29 björnar dödats i skyddsjakt fram till i maj, flera av dem mammor med nyfödda ungar. Det är över hälften av antalet som beviljades i 2022 års licensjakt.
6. Björnjakten strider mot EUS Art- och habitatdirektiv
Svenska Rovdjursföreningen överklagade årets rekordstora licensjakt på björn, med hänvisning till att jakten strider mot EU:s art- och habitatdirektiv. Tyvärr avslogs samtliga ansökningar, och nu är det möjligt att SRF istället kommer driva ärendet till EU-domstolen. Enligt direktivet ska stora rovdjur vara strikt skyddade. Att tillåta jakt enbart med syftet att minska antalet björnar går emot artikel 16.1.e i direktivet.
VÅR VISION:
Svenska Rovdjursföreningen menar att det finns plats för mycket mer brunbjörn i Sverige, inte minst i de södra delarna av landet som är en del av brunbjörnens ursprungliga och naturliga utbredning.
Vi anser att det inte ska finnas någon årligen återkommande stamreglerande jakt på de strikt skyddade rovdjuren. Där det finns rovdjursindivider som ställer till med problem anser vi att skyddsjakt är godtagbart som sista utväg om alla andra möjligheter är prövade. När EU väljer att inte längre klassa brunbjörnen som strikt skyddad kan föreningen acceptera stamreglerande jakt.
Vår vision är att vi har så många rovdjur som ekosystemet tillåter och att det främst är rovdjuren som ska reglera våra bytesstammar. Mänsklig jakt kan sedan få ta del av de bytesdjur som finns kvar.
Hjälp oss skydda björnarna för framtiden genom att bli fadder här:
Susann Engqvist
