De preliminära resultaten av sommarens inventering av fjällräv i våra norsk-svenska fjällområden visar på minst 107 födda valpkullar, varav 46 i Norge och 61 i Sverige. Det innebär en uppgång i Skandinavien jämfört med de senaste två årens 98 valpkullar 2019 och 80 kullar 2020. Jämfört med fjolåret var det förhållandevis fler valpar i årets kullar.
Fjällrävarna har ökat stort genom lång tidsstödåtgärder
Under de senaste 22 åren kan vi se en rejäl uppgång av antalet födda valpkullar i Skandinavien. Under 2000-talets första tio år föddes i genomsnitt 21 kullar per år, med en variation mellan två kullar som minst och 47 som mest. Därefter har genomsnittet legat på 76 kullar per år, varierande från en enda till 127 kullar.
De våldsamma svängningarna i antal kullar är naturliga för fjäll-rävar som lever i områden där de är beroende av tillgången på lämlar och andra smågnagare, som i våra skandinaviska fjäll. Så det som är mest intressant, är att se på den långsiktiga utvecklingen.
När man under 1990-talet påbörjade arbetet med att hjälpa fjällrävarna med stödutfodring och andra åtgärder, bedömde forskarna att det kanske fanns 30-40 vuxna fjällrävar i Skandinavien. I dag uppskattar man antalet vuxna fjällrävar till 300-400.
Rekordet så här långt, 127 kullar, uppnåddes 2015. Det fanns kanske en förhoppning att man i år skulle slå rekordet – men så blev det inte. Nästa år blir spännande. Det har sett ganska bra ut med tillgången på lämmel i delar av fjällområdet – åtminstone i söder. Med fortsatt gynnsamma väderförhållanden för fjällens smågnagare kan vi hoppas att förhållandevis fler av årets födda valpar överlever sin första vinter – då kan nästa år bli ett ännu bättre fjällrävsår.
Tre gynnsamma områden i Sverige
I Norrbottens län framstår fortfarande Arjeplogsfjällen som det bästa fjällrävsområdet. Här noterades i år åtta av länets totalt 12 kullar. Årets 12 kullar är en mer än 2020, men är en bit från 2015 års 19 kullar.
I Västerbottens län konstaterades i år sju kullar i Vindelfjällen, som fortfarande är Västerbottens bästa fjällrävsområde. Totalt i länet hittade man 17 fjällrävskullar, en uppgång från fjolårets sex kullar, men långt ifrån toppåret 2015 då man noterade totalt 29 kullar i Västerbottensfjällen.
I Jämtlands län finns landets för närvarande bästa fjällrävsområde, Västjämtland / Helagsfjällen. Här föddes i år 26 eller 27 kullar – en uppgång från fjolårets 18 kullar och nära 2015 års rekord på 29 kullar. I övriga delar av Jämtlands län konstaterades endast sex kullar, så totalt i länet föddes 32 kullar.
Stor framgång efter utsättningar i Norge
Hardangervidda / Finse och Varangerhalvøya sticker åter ut med glädjande positiva resultat. Här har man tidigare satt ut ungrävar från den norska avelsstationen på Sæterfjellet i Oppdal och nu ser man effekten av dessa utsättningar. Hardangervidda / Finse och Varangerhalvøya står för 23 kullar av Norges totalt 46. Båda dessa områden har under många år saknat ynglande fjällrävar, men nu är de tillbaka i sina gamla jaktmarker.
Spontana etableringar av fjällräv i nya områden
Blåfjella / Hestkjølen i Norge och Sösjö-Offerdalsfjällen i Sverige har under några år utvecklats till ett värdefullt s k ”Stepping Stone-område” – ett område där spontant invandrade fjällrävar har etablerat sig och producerat nya valpkullar. Sedan 2015 har vi här kunnat notera 10, 2, 7, 8, 8, 7 kullar – och nu nio valpkullar. Gränsande till dessa fjällområden ligger också Hotagsfjällen i Sverige – ett tidigare utmärkt område för fjällräv där det finns många gamla lyor och goda förutsättningar för återetablering av fjällräv. Hotagsfjällen bör, med rätt insatser, åter kunna utvecklas till ett bra fjällrävsområde.
Medicinering vid utbrott av rävskabb
Børgefjell i Norge är ett tidigare välkänt fjällrävsområde. Men här har inga valpar fötts sedan 2019, då en enda kull konstaterades. Børgefjell är avsatt som ett referensområde utan stödåtgärder i form av utfordring eller rödrävsjakt. Men – rävarna i Børgefjell påverkas naturligtvis av vad som händer i angränsande svenska fjällområden. I dessa fjällområden, norra Jämtland och södra Västerbotten, stödutfodrar man fjällräv.
Här har man också, vid flera tillfällen under senare år, haft utbrott av rävskabb på fjällrävar, senast så sent som vårvintern 2021. Fjällrävar med rävskabb har medicinerats och, vad vi vet, tillfrisknat. Men återkommande utbrott av rävskabb kan naturligtvis påverka rävarna och deras förmåga att föda fram nya, friska valpkullar.
Fjällräven behöver fortsatt vår hjälp
Forskarna har bedömt att antalet valpkullar som fjällrävarna förmår producera och föda upp till vuxna individer grovt beror på:
• till 50 procent tillgång på lämmel och andra smågnagare,
• till 30 procent stödutfodring och
• till 20 procent rödrävsjakt.
Valpkullar i Skandinavien
Stödutfodringen är nödvändig för att rävarna även under vinterhalvåret ska stanna kvar på fjället, i anslutning till sina lyor. De finns då på plats och kan producera nya valpkullar när nästa lämmelår inträffar. Så stödutfodring behövs ytterligare ett antal år för att hålla liv i och öka antalet fjällrävar.
För att fjällräven långsiktigt ska kunna klara sig på egen hand krävs att de mytomspunna och oförutsägbara lämlarna samarbetar med oss… Framtiden får utvisa vad som händer med fjällämlarna i tider med successivt varmare klimat och hur detta i sin tur kommer att påverka förutsättningarna för våra gemensamma norsk-svenska fjällrävar att överleva.
MATS ERICSON
Projektledare för det svensk-norska Interreg-samarbetet Felles Fjellrev, som avslutades i december 2019. Felles Fjellrev Nord fortsätter dock t o m september 2022.
