Att de vilda djuren har känslor, relationer och är mer lika oss än vad många kanske vill erkänna, visar både personliga erfarenheter och forskning.

Vilda djurs känslor och relationer.
Jag hörde plasket från andra sidan kullen. Ån som jag följde slingrade sig genom det sörmländska landskapet och när jag sneddade över kullen till nästa åslinga ser jag två uttrar i vattnet. De leker, trodde jag. Men snart förstod jag att det var en hane och en hona som visade att de ”hittat” varandra. De tumlade om, möttes, tog varandra i framtassarna, möttes kind mot kind, mun mot mun i en dans som uttryckte deras tycke för varandra. Något så vackert hade jag aldrig sett. Jag menar att de visade sina känslor och att där fanns vänskap. Foto Hans Ring

Många års erfarenhet och egna iakttagelser av de vilda djuren har gett mig den starka övertygelsen att djuren är mer lika oss än vad många vill erkänna. Djuren har sociala kopplingar till varandra, de känner sina ”grannar” och har nära relationer till sina familjemedlemmar. De skapar vänskapsband med andra av sitt eget kön där till exempel älgar, kronhjortar och dovhjortar har etablerade ”herrklubbar”.  

Även enstöringar har relationer

Viltforskningen har visat att djur som vi tidigare trott levt som enstöringar också har nära relationer med sina artfränder. Viltkameror i Sydamerika har t.ex. avslöjat att jaguaren är mer social än den enstöring man tidigare trott. För att leva socialt krävs sådana egenskaper som vi tidigare bara förbehållit människan – medvetenhet om sig själv, empati, förmåga att känna med andra, känna lidande och smärta, till och med altruism.

När Charles Darwin gav ut sin bok ”Om arternas uppkomst” 1859 visade han hur livets utveckling skett gradvis mot den art som är vi – ett fysiskt släktskap med allt övrigt animaliskt liv. Och det är lätt att påvisa de fysiska likheterna, numera också med DNA-sekvensering, vilket också har lett till en allmän acceptans av evolutionen. Däremot tycks många inte acceptera att djuren på det mentala området också är lika oss.

Redan i Charles Darwins bok ”The expression of the emotions in man and animals”, som kom ut 1872, 13 år efter ”Om arternas uppkomst”, analyserade Darwin hur kroppens och ansiktets muskler, både hos djur och människan, ger uttryck för olika känslor som, oro, sorg, glädje och kärlek till hat, egoism, skuld, stolthet och rädsla. Han menade att människans och djurens känsloliv manifesterade sig på likartat sätt. Darwin ansåg att vi är släkt med varandra och att människan också är ett djur – alltså har övriga djur likartade känslor som vi. Likheterna mellan djur och människor finns både fysiskt och emotionellt.

Däggdjurs och fåglars hjärnor lika våra

På senare tid har fler forskare visat att allt mänskligt beteende är en produkt av evolutionen och finns därför i olika nivåer hos andra djur. Fler biologer menar att de har funnit moraliska beteenden också hos djur. Forskaren och zoologen Frans de Waal har i sina böcker påtalat likheterna i beteenden hos djur och människor. Också i Sverige bedrivs forskning som visar att djuren kan ha lika komplexa känslor som människan. Detta forskningsområde kallas ”kognitiv etologi”.

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, påpekar: ”Däggdjurs och fåglars hjärnor är så pass lika våra i de områden där känslor genereras och bearbetas att det inte finns någon anledning att tro att de upplever känslor på andra sätt än vi. Det vi inte ska förmänskliga är djurens avsikter, deras motivation. Ett djur kan till exempel inte ägna sig åt hämnd eller att vara långsint så som vi människor, de är istället här och nu, men de känner ungefär som vi.”

Djuren lever mer ”här och nu” än vi människor, men då våra hjärnor är väldigt lika har de i stort sett samma känsloliv som vi. Här ett grävlingspar som möts försiktigt nos mot nos. Foto Hans Ring

 Djurens känslor inga nyheter för husdjurs- eller hästägare

Ovanstående kan var och en som haft hund, häst eller katt skriva under på. När vi lever nära en annan art lär vi känna dem och deras känsloliv.

Att tanken också skulle kunna sträcka sig till att förstå att de vilda djuren är precis likadana har ännu inte slagit igenom. Då skulle vi sannolikt ändra sättet för hur vi behandlar både vilda djur och de mer eller mindre tama djur som vi föder upp för att slakta och äta. Vi skulle heller inte ha jakttider på de vilda djuren som bara styrs av mänskliga önskemål där man inte tar hänsyn till djurens sociala liv, som exempelvis parningstid. Och vi skulle vara mer benägna att vilja skydda de vilda djuren.

Text och Foto Hans Ring, Våra Rovdjur Nr 1/2022

Fler exempel på hur de vilda rovdjuren visar sina mjuka sidor mot varandra kan du läsa om i medlemstidningen Våra Rovdjur 1/22.  

Inte medlem än? Det blir du enkelt här:

https://rovdjur.se/bli-manadsgivare/

Källor/Litteraturtips:”Hundens språk och tankar” Per Jensen. Den missförstådda hunden” Per Jensen

”Empatins tidsålder” Frans De Waal” Mamas sista kram: djurens känsloliv och vad det kan lära oss om oss

själva” Frans De Waal. ”Djurens gåtfulla liv” Peter Wohlleben, ”Vad kan djurs empatiska förmåga innebära för vårt omsorgsetiska ansvar?” uppsats av Malin Wolters, Sveriges Lantbruksuniversitet, 2019.

No schema found.
No schema found.

Mer från Tidningen Våra Rovdjur