Naturturism, som till exempel vargskådning, kan vara lukrativt för en hel bygd. Möt eldsjälen Marcus Eldh som sedan 2003 arrangerat naturevenemang som lockat besökare från hela världen och skapar lokala arbetstillfällen.

Marcus Eldh driver naturguidningsföretaget WildSweden sedan 2003 och redan från starten kom folk från både Stockholm, Kapstaden och London. Foto: Marcus Westberg.

En natt för många år sedan när jag var ute med några vänner i skogen fick vi höra något jag aldrig hade hört förut. Det började med ett kort yl. Vi tittade på varandra med uppspärrade ögon. Hörde du? Vad var det där? Efter några sekunders tystnad kom ännu ett yl och sedan en hel konsert som ekade över dalen. På den tiden fanns inga kända vargpar i Västmanland. Men trots att jag aldrig hade hört vargar yla tidigare kunde jag höra att det var både valpar och vuxna som ylade tillsammans. Det här vara bara några kilometer ifrån där jag då bodde utanför Skinnskatteberg.

Den kvällen förändrade mitt liv, eller i alla fall min karriär. Sedan dess har jag spenderat otaliga nätter i väntan på att få höra vargar yla och åkt på många skidturer för att spåra, både med och utan pannlampa. Reviren och familjegrupperna har avlöst varandra… Uttersberg, Hedbyn, Färna, Kesberget, Kloten, Billsjön, Snösjön… I början visste jag inte så mycket om vargar. Jag kontaktade därför Grimsö forskningsstation och bad om ett möte. Det kan ha varit 2005. Jag åkte dit och lärde mig mer om vargens liv och hur familjegrupper rör sig inom reviret. Ganska snart lade jag upp Vargsafari på min hemsida och sedan dess har jag och mina guidekollegor tagit emot gäster för fina upplevelser i vargens närhet. 

Att deltagarna ser varg på turerna tillhör ovanligheterna, men det brukar inträffa några gånger per år. Foto: © Jan Nordström.

Naturturism, en inkomst för landsbygden 

Sedan starten har jag räknat ihop gäster från 75 olika länder. När världens mest lästa resemagasin Lonely Planet skrev ett tolvsidigt reportage om Sverige fokuserade de helt och hållet på våra vargturer, hur vi stod på en kulle utanför Skinnskatteberg mitt i natten – och vargarna ylade. Utan vargar hade det varit vilken kulle som helst. Och inga journalister hade kommit. Och när National Geographic sammanställde en lista över 50 Tours of a Lifetime, var vi med bland hundspann på Grönland, snorkling på Stora Barriärrevet och safari i Tanzania. Det här är upplevelser i världsklass, oavsett om man gillar vargar eller inte. Men för att de här upplevelserna ska bli en inkomst för bygden behövs kunniga guider och bokningsbara upplevelser. Vi erbjuder upplevelser kring bävrar, vargar, björnar, norrsken och andra höjdpunkter som den svenska naturen kan bjuda på. På så vis drar vi in 3-4 miljoner kronor varje år. Det är pengar som fördelas på många; löner till lokala guider, traktens boendeanläggningar, matleverantörer och företag som tillhandahåller utrustning. Samt förstås moms och arbetsgivaravgifter. Det spelar ingen roll om man gillar vargar eller inte. Det här är pengar som kommer utifrån och hamnar i landsbygdskommuner som kämpar med ekonomin eftersom skogsbruk och annan industri sysselsätter allt färre. Jag vill inte påskina att vargen är avgörande för ekonomin, men jag tänker att nu när det finns vargar, älgar och andra vilda djur så är det väl bra att de kan ge intäkter istället för att bara ses som utgifter och problem.

Mest fascinerande är tystnaden

När vi är ute för att lyssna efter vargar börjar vi med att sätta upp våra tält, ofta vid någon fin tjärn. Vi äter middag vid lägerelden och får besök av en forskare med många års erfarenhet som berättar om vargens liv och senaste forskningsrönen. Sedan vandrar vi till en strategisk plats där vi tror att chanserna att höra vargarna yla är som störst. Oftast får vi sitta tysta i flera timmar innan vi hör något, och det är just tystnaden som gör upplevelsen så effektfull. Mörkret som faller över tjärnen, orrar som flyger förbi, nattskärran som spelar. Folk är inte vana vid att sitta tyst i en mörk skog. För många av våra deltagare är det just tystnaden som är mest slående. Hur ofta får vi höra vargarna yla? På åtta av tio turer, jag har över 200 inspelningar. Hur ofta får vi syn på dem? Inte så ofta, bara ett par gånger varje år. Det är häftigt att se en varg, men vi ser bara vargar när de väljer att visa sig eftersom vi håller oss på ett respektfullt avstånd. Men ylen är mycket mer imponerande.

Foto: Marcus Westberg.

Är du en sån där vargkramare?

Ibland får jag frågan om jag är en sån där vargkramare. Jag brukar svara att jag gillar att vara ute i vild natur och att vargen tillför en extra dimension. Naturen känns vildare när det finns stora vilda djur. Men martallar, porlande bäckar och ekorrar är lika viktiga ingredienser. Jag gillar inte heller frågan om jag är för eller emot vargen. Man kan vara för eller emot politiska beslut, men inte för eller emot vissa arter. Hur skulle det låta om jag sa att jag är emot blåmesar och hjortron, men för lavskrikor och elefanter? De är alla en del av naturens ekosystem. Vi tjänar ingenting på att försöka dela upp människor i två läger genom att få det att låta som att man antingen är för eller emot. De allra flesta där jag bor på landsbygden har ingen åsikt om varken vargar eller lavskrikor. Däremot har de åsikter om politiken.

BERÄTTAT FÖR SUSANN GSON ENGQVIST 

Ditt stöd är viktigt för att hjälpa oss i vårt arbete för att våra stora svenska rovdjur ska få leva kvar i vår natur. De är ovärderliga.

Rovdjursföreningen

Mer från Tidningen Våra Rovdjur