Länsstyrelsen har beslutat om skyddsjakt av en varg i Sjundareviret. Föreningen har överklagat skyddsjaktsbeslutet och yrkar dessutom på inhibition. Att vargarna har simmat in i fårhagar som saknar stängsel mot vattnet kan inte vara skäl nog för skyddsjakt menar vi. Nu kan dessutom vilken varg som helst skjutas.
Vargen har ett lagligt strikt skydd enligt enligt art- och habitatdirektivet som ska vara införlivat i svensk lag. Enligt EU-domstolens praxis gäller att undantagsmöjligheterna ska tolkas restriktivt och att det är den myndighet som fattar besluten som har den fulla bevisbördan. Svenska Rovdjursföreningen menar att bara för att angreppen skett via vattnet innebär det inte att man kan bortse från annan lämplig lösning.
Om det är omöjligt eller svårare att stängsla mot vattenlinjen så får man använda sig av andra metoder för att skydda sina djur. En annan fullt rimlig lösning är att placera hagen på sådant sätt att att man kan stängsla in även mot vattnet. En annan metod är ”vattenlapptyg” där en vajer med nedåthängande kättingar hängs över vattnedraget eller bojar med flaggor sätts upp och på så vis förhindrar att rovdjuret tar sig in i hagen den vägen.
Det framgår från skyddsjaktsbeslutet att vargindividen G11-17 varit inblandad i angreppen. Det är det ena föräldradjuret i Sjundareviret. Att döda hanen kan leda till att reviret upplöses eller att honan börjar para sig med sina avkommor med kraftig inavel som följd.
Skyddjakten gör det nu möjligt att skjuta vilken individ som helst bara den är inom 200 meter från en fårgård. Det krävs inte att vargen har skadat något får. Det finns därmed en risk att en helt annan vargindivid dödas vilket inte skulle ha någon avvärjande effekt alls på möjliga framtida angrepp. Skyddsjakt är därför ingen lämplig lösning på problemet.
