Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. 23 103 arter har bedömts och av dessa har 5 217 rödlistats varav 2 373 bedömts som hotade. 35 procent av Sveriges däggdjur är rödlistade. Positivt är dock att uttern och havsörnen lämnar rödlstan och inte längre bedöms som hotade arter, men det går sämre för iller och flera ugglearter.
Uttern är en av få arter som glädjande nog har en positiv trend. Från att ha varit nästan utrotad för femtio år sedan är den nu tillbaka så kraftigt att den fått lämna rödlistan efter upp hörd jakt och återhämtning från 1900 talets giftkatastrofer.
– Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig (LC), säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken i ett pressmeddelande.
Samma lyckosamma återhämtning gäller havsörnen som år 1973 endast födde sex ungar på den svenska ostkusten men idag har lämnat rödlistan med cirka 1400 häckande par i hela landet.
Tufft för iller och flera ugglearter
Sämre är läget dock för illern som för första gången hamnat på rödlistan i kategorin “nära hotad” (NT) där den får sällskap av älgen i samma kategori. Älgpopulationen bedöms inte vara omedelbart hotad, men stammen har snabbt minskat kraftigt, vilket är ett varningstecken.
Fjälluggla och tornuggla betraktas idag som nationellt utdöda fågelarter i Sverige och läget är tufft för flera ugglearter där pärluggla och hornuggla hamnar i kategorin “starkt hotad” (EN) och hökugglan klassas som “sårbar”(VU) och alla uppvisar oroväckande nedåtgående trender.
Negativ utveckling för biologisk mångfald
Den generella bilden är enligt Artdatabankens sammanställning att en högre andel arter än tidigare blir rödlistade, vilket tyder på en negativ utveckling för Sveriges biologiska mångfald. Så mycket som 35 procent av Sveriges däggdjursarter är idag rödlistade, 45 procent av fågelarterna och 32 procent av fiskarna. De rovdjursarter som finns med på rödlistan är fjällräv – starkt hotad (EN) Varg – starkt hotad (EN), Lodjur – sårbar (VU) Järv – sårbar (VU) brunbjörn – nära hotad (NT) iller – starkt hotad (NT) Utter – livskraftig (LC) knubbsäl (Östersjöpopulationen)- sårbar (VU) Vikare – nära hotad (NT)
De främsta hoten för havslevande djur är enligt SLU generellt ökad näringstillförsel och bottentrålning För landlevande djur är igenväxtning och brist på naturskog under längre sammanhängande perioder de största problemen. Dessa faktorer påverkar drygt 40 procent av alla rödlistade arterna negativt. Igenväxtning har stark koppling till samhällsutvecklingen med bland annat minskning av betesmark, ökad näringstillförsel från jordbruk, avlopp, industrier, trafik och luftföroreningar. Förändrad markanvändning kan också orsaka igenväxning, till exempel efter dikning, täta trädplanteringar och vattenreglering.
Här kan du ladda ned eller beställa hela rödlistan 2025:
https://www.slu.se/artdatabanken/publikationer/rodlistor/rodlista-2025/
Fotnot: Rödlistade arter i Sverige 2025 redovisar risken för att enskilda arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna från Sverige. Den är framtagen enligt IUCN:s rödlistningskriterier. I rödlistan bedöms risken att enskilda arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av SLU Artdatabankens medarbetare i samverkan med över 100 artexperter i 15 kommittéer och även andra externa experter. Arter som bedömts enlig IUCN:s kriterier placeras i en av sju kategorier. Arter som har upphört att reproducera sig i landet placeras i kategorin Nationellt utdöd (RE). Arter i kategorierna Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU) benämns hotade. En art som inte uppfyller kriterierna för Sårbar (VU), men befinner sig nära gränsen blir Nära hotad (NT). Kategorin Kunskapsbrist (DD) omfattar arter där det saknas aktuell kunskap om förekomst, utbredning och trender. Arter i dessa kategorier är rödlistade i Sverige. En art som bedömts, men inte uppfyller kriterierna för att rödlistas, blir Livskraftig (LC).
Susann Engqvist
Källa SLU, Artdatabanken
Foto Dan Fredin, Pixabay, Thomas Grube
