För andra året i rad har Naturvårdsverket beslutat om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. 1 500 gråsälar och 630 knubbsälar får skjutas under 2023 års jakt som motiveras med att man vill få ner antalet skador inom yrkes- och fritidsfisket i Sverige. Kvoterna är sänkta jämfört med förra året och ett steg i rätt riktning enligt forskarna, men bedöms fortfarande vara för höga om man räknar in Finlands och Ålands jakt.
I Sverige finns tre arter av säl – störst och vanligast av dem är gråsälen som främst lever i vattnet i Stockholms och Södermanlands skärgård. De allra största gråsälshanarna väger uppemot 150-200 kilo och blir nästan två meter långa. Därefter kommer knubbsälen som vi hittar främst längs västkusten samt i en liten population i Kalmarsund, den väger som fullvuxen runt 60-80 kilo och kan bli cirka 150 cm. Vår tredje art, den mer ovanliga vikaren, är något mindre än knubbsälen och finns i princip bara i Bottniska viken då den är beroende av is för sin fortplantning.
Sänkta kvoter för licensjakt på säl ett steg i rätt riktning
Främst gråsälar gör ibland skada på fiskeredskap och äter bland annat strömming och skarpsill, därmed konkurrerar de till viss del med människan. Därför har Naturvårdsverket beslutat om licensjakt på 1500 gråsälar och 630 knubbsälar. Vikaresäl får endast skjutas i skyddsjakt. Dock menar många att sälarnas påverkar på fiskbeståndet är försumbar jämfört med de stora upptag som görs av trålningsindustrin.
– Att kvoterna sänks (från 2000 till 1500 gråsälar i Sverige) jämfört med förra året visar att Naturvårdsverket har lyssnat mer på forskarna än tidigare, vilket jag ser som ett glädjande steg i rätt riktning, konstaterar Karin Hårding, professor i zoologisk ekologi vid Göteborgs Universitet.
– Vår bedömning är dock att den totala kvoten som nu blir 3050 gråsälar för hela Östersjön är för hög, om den skulle fyllas skulle populationen minska kraftigt. Finland och Åland har också en kvot på 1550 gråsälar årligen. Problemet är att sälarnas hälsa och reproduktion går ner av sig självt nu, eftersom kvalitén på strömming och torsk försämrats av överfisket med industritrålare som tar nästan alla stora fiskar. Om man jagar en art som redan minskar kan man få en plötslig oönskad nedgång. Det är därför det är viktigt att vara extra försiktig med jakt i nuläget.
Sälen viktig för ekosystemet
Karin Hårding betonar också vikten av att värna de känsliga ekosystemen i havet och diskutera de tre sälarterna och olika havsområdena var för sig.
– Vi har en bra dialog med Svenska Jägarförbundet och Naturvårdsverket och upplever ett intresse för att bättre förstå de olika sälarnas roll i de marina födovävarna. De äter ju inte bara den fisk vi kallar matfisk, utan vikaresälen äter även spigg och knubbsälen äter 30 olika arter, som lerskädda, tobis och rötsimpa till exempel. En del av dessa fiskarter kan konkurrerar med torsk och sill. Kanske är sälarnas roll i vissa områden till och med positiv för att få tillbaka ett hav i balans. Men det kräver att vi minskar industrifisket och får tillbaks de riktigt stora strömmingarna och torskarna igen, avslutar Karin Hårding.
Licensjakt på gråsäl får ske 20 april – 20 maj 2023 samt 6 juni 2023 – 15 januari 2024
Licensjakt på knubbsäl får ske 20 april –20 maj 2023 samt 1 september 2023–19 april 2024
Skyddsjakt på vikare får ske 1 maj 2023 – 15 januari 2024
Susann Engqvist
Här kan du läsa mer om knubbsälen:
