Sveriges vargstam lider av en hög inavelsgrad på grund av att den är för liten. Vargarna är hårt ansatta av legal och illegal jakt och isolerade från omgivande populationer. Stammen har bildats av få individer och alltför få invandrade vargar har bidragit till den svaga genetiska basen.
Så nyligen som i april 2020 omklassificerade ArtDatabanken vargstammen till Starkt hotad (EN) i den nu aktuella rödlistan. En beståndsbegränsande jakt på en så liten population av ett fridlyst rovdjur skulle vara ett destruktivt exempel för andra stater.
Vid vetenskaplig osäkerhet om det angivna syftet bakom jakten verkligen leder till en positiv effekt ska man enligt Tapioladomen avstå från undantag (enligt artikel 16.1 e) från förbudet. Idag är den vetenskapliga grunden för om licensjakt efter varg verkligen leder till ökad acceptens eller minskad illegal jakt minst sagt omtvistad. Det hör till saken att den positiva samvariation med illegal jakt som Liberg fann i en rapport 2020 (som Naturvårdsverket hänvisade till i fjolårets vägledning till länsstyrelserna) endast återfanns i en av modellerna. I samma artikel återges också hur vetenskapligt omdebatterad frågan är.
Forskningen synes snarare väga över till att beståndsbegränsande jakt leder till minskad acceptans.
Utifrån den rådande situationen för den svenska vargstammen och osäkerheter i de rättsliga förutsättningarna är det uppenbart att det är oansvarigt att genomföra en omfattande licensjakt på varg 2022.
