I september är det val och rovdjurens framtid kan avgöras. Fotomontage Susann Engqvist

Föreningen har ställt tio rovdjursrelaterade frågor till Sveriges riksdagspartier, och ett urval av dem presenterades i nr 2/22 av medlemstidningen Våra Rovdjur. Så här svarar deras respektive presstjänst om bland annat samexistens, lägstanivå för vargstammen och forskning om rovdjursnytta. Redaktionen reserverar sig för eventuella faktafel som partierna givit i sina svar.

Om lägstanivåer för rovdjur:

Vad/vilken instans anser ert parti ska avgöra vad som är en acceptabel lägsta nivå för hur många individer av de stora rovdjuren det ska finnas i Sverige för att de inte ska riskera utrotning – Riksdagen, Naturvårdsverket eller forskningen?

Vänsterpartiet – Vi anser att Sverige ska ha ett långsiktigt livskraftigt bestånd av alla de stora rovdjuren. Hur stor en rovdjursstam bör vara beror på en rad faktorer. Referensvärdet för det ska fastställas på vetenskaplig grund av ansvarig myndighet för att säkerställa artens gynnsamma bevarandestatus. Nivån ska inte vara föremål för politisk bedömning.

Miljöpartiet  –  Vi vill att vargen och andra vilda arter ska få finnas i långsiktigt livskraftiga stammar. Hur många vargar det innebär är en vetenskaplig fråga, där det rimligen krävs ett samarbete mellan myndigheter och forskningen i bredare bemärkelse. Därför anser vi att det inte är riksdagens roll att sätta siffror på hur många vargarna ska vara.

Socialdemokraterna Sverige måste fortsatt leva upp till EU:s art- och habitatdirektiv om gynnsam bevarande status för att skydda hotade arter. Men det är också viktigt att se över om det finns något vetenskapligt stöd utifrån nuvarande kunskap och förhållanden för att referensvärdet för olika djurstammar ska kunna vara i linje med det riksdagsbeslut som tagits, förutsatt att då nödvändiga åtgärder inte under några omständigheter äventyrar en gynnsam bevarandestatus.

Liberalerna – Riksdagen har beslutat att stammarna av våra fem stora rovdjur ska vara livskraftiga. Hur många djur det innebär är inte en politisk fråga. Det måste avgöras genom vetenskapliga bedömningar, vilket också är innebörden i riksdagens beslut.

Centerpartiet Centerpartiet anser att politiken måste ta ansvar för en helhetssyn vilket inte Sveriges expertmyndigheter behöver göra. Politiska beslut måste väga av mellan antalet rovdjur, det samlade rovdjurstrycket, koncentrationen av rovdjur, påverkan på tamdjurshållning, fäbodbruk, frekvens av andra villebråd, möjligheten att jaga med lös hund och socioekonomiska förhållanden. Det är därför Centerpartiet står bakom ett referensvärde på 170 vargar.           

Moderaterna Vi menar att beslut om nivåerna ska fattas utifrån flera faktorer, bland annat vilken nivå som krävs för att rovdjursstammen ska vara livskraftig samt hur den påverkar omgivningen. Vilken nivå som beslutas kommer i vissa fall att vara fråga om en politisk avvägning, och beslut om nivåerna ska därför kunna fattas i riksdagen.

Kristdemokraterna Riksdagen med underlag från forskning och statliga myndigheter. Beslut om gynnsam bevarandestatus är ett politiskt beslut.     

Sverigedemokraterna Riksdagen bör besluta lägstanivå. Vi anser vid sidan av det att viltförvaltningsdelegationerna bör få utökat inflytande och beslutsmässighet, där beslut om skydds- och licensjakt måste kunna verkställas redan i viltförvaltningsdelegationen. Vi vill överföra ansvaret från Naturvårdsverket till en fristående myndighet för jakt och vilt.        

Om licensjakt och Art- och habitatdirektivet:

I Sverige bedrivs licensjakt och säljs jakträtt till både svenska och utländska jägare, på varg, lodjur och björn. Dessa arter ska vara skyddade enligt EUs art- och habitatdirektiv.

Vad anser ert parti om licensjakt samt troféjakt (jägaren får behålla skinn och kranium) på fridlysta rovdjur?

Vänsterpartiet – Vi anser inte att nuvarande licensjakt på varg bör tillåtas. Licensjakt på övriga rovdjur bör endast tillåtas om det inte står i konflikt med artens bevarandestatus. Att bedriva jakt på rovdjur endast för troféer är inte acceptabelt.

Miljöpartiet – När en rovdjurspopulation klarar gynnsam bevarandestatus med god marginal över referensvärdet kan licensjakt vara ett sätt att balansera populationen kring en målnivå. MP anser att man inte bör genomföra licensjakt på varg, järv och lodjur i dagsläget.

Miljöpartiet anser att det visar på bristande respekt för djurs egenvärde att döda dem enbart för nöjes skull. Vi tar avstånd från jaktformer där djuren löper särskilt stor risk att utsättas för lidande. Vi anser även att jakttiderna ska exkludera jakt under djurens parningstid och under den tid djurens ungar är beroende av föräldradjuren. Vi vill förbjuda oetiska jaktformer som exempelvis grytjakt och grytanlagsprov, och förbjuda fällor av viltlevande djur för levandefångst.

Socialdemokraterna – Licensjakt är ett viktigt verktyg i förvaltningen. Att skytten eller jaktlaget behåller skinn och annat efter att besiktning skett är en självklarhet.

Liberalerna – När stammarna utifrån en vetenskaplig bedömning kan anses vara livskraftiga kan licensjakt användas för att begränsa populationerna. Rovdjurspolitiken är ett konfliktfyllt område och beslutet om livskraftiga stammar är en kompromiss. Vi står bakom den. Det är rimligt att till exempel skinnen från de djur som skjuts tas tillvara.

Centerpartiet – Vi är positiva till licensjakt och skyddsjakt och står bakom jaktlagen som reglerar när, var och hur jakt får bedrivas. Är det ett problem med att jägare får behålla skinnet av ett licens- eller skyddsjagat djur?

Moderaterna – Myndigheterna ska bestämma storleken på jaktuttaget inom licensjakten. Vem som genomför jakten saknar betydelse.

Kristdemokraterna – För att reglera rovdjursstammen, i likhet med övriga viltstammar, är licensjakt den bästa metoden. Vi ser inget konstigt med att skytten får behålla trofén.

Sverigedemokraterna – Licensjakten är nödvändig och till för att reglera viltstammar.

Partierna har olika syn på troféjakt. Foto Peter W Eriksson

Anser ert parti att Sverige ska följa EU:s art- och habitatdirektiv?

Vänsterpartiet– Ja

Miljöpartiet – Ja, en korrekt implementering av EU:s art- och habitatdirektiv i svensk lag är nödvändig och brådskande. Läget för den biologiska mångfalden är mycket allvarligt och det behövs ett starkare artskydd.

Socialdemokraterna – Ja

Liberalerna – Ja.

Centerpartiet – Naturligtvis. Alla EU- länder ska följa överenskommen EU-lagstiftning.

Moderaterna – Ja, Sverige ska följa art- och habitatdirektivet. Vi menar dock att innehållet i direktivet kan behöva ses över, bland annat vad gäller vilka arter som är strikt skyddade respektive förvaltningsbara.

Kristdemokraterna – Implementeringen av Art- och habitatdirektivet har för skogsnäringen blivit en svårt hämmande faktor. När det gäller rovdjuren måste vi ha en fungerande förvaltning i Sverige och hittills har ej EU varit den begränsande faktorn för förvaltningen av rovdjuren.

Sverigedemokraterna – Direktivet bör justeras, bilagorna till Art- och habitatdirektivet måste få en ökad flexibilitet, så att rådande fakta, lokal hänsyn och forskning får större betydelse i beslutsunderlagen. Direktivets bilagor bör vara mer anpassade till naturens, viltets och dagens verklighet.

Om den faktiska folkviljan:

Enligt en stor enkät från 2021 från Sveriges Lantbruksuniversitet vill en överväldigande majoritet av Sverige befolkning att det ska finnas rovdjur i vår natur, det gäller både dem som bor i staden och på landsbygden. Den positiva inställningen omfattar även varg där 69 % är positiva till varg och endast 12 % negativa. Hur arbetar ert parti för att tillgodose folkets önskan?

Vänsterpartiet – Den biologiska mångfalden och dess ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd. När vi utformar vår politik på området utgår vi från det och de stora rovdjurens viktiga betydelse för övrig biologisk mångfald. Det är glädjande att majoriteten av befolkningen är positivt inställda till rovdjur samtidigt är det viktigt att ta människors oro och rädsla för de stora rovdjuren på allvar.

Miljöpartiet – Detta är ett exempel på en jätteviktig information som behöver spridas mera för att nyansera bilden av svenska folkets inställning till rovdjur. Just nu är läget i svensk politik bedrövligt när det gäller skydd av exempelvis vargen. Vi fortsätter att opinionsbilda och trycka på i politiska förhandlingar med de andra partierna, det har vi gjort både i regeringsställning och löpande i riksdagsarbetet.

Socialdemokraterna – Vi vill hitta lösningar som leder till att människor kan leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar en biologisk mångfald. Både skyddsjakt och licensjakt är verktyg i den förvaltningen. Besluten ska fattas regionalt, vara utformade så de följer EU-rätten och fattas i god tid så att överklaganden hinns med. Rätten att försvara sina tamdjur ska finnas kvar.

Liberalerna – Liberalerna står bakom den av riksdagen beslutade rovdjurspolitiken. Stammarna av de fem stora rovdjuren ska vara livskraftiga. Det behövs en rad insatser från statens sida för att underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur. Vi skulle gärna se att rovdjuren, särskilt då vargen, spred sig till fler områden.

Centerpartiet – I grunden är det bra att vi har starka stammar av vilt i Sverige, men att allt för stora stammar också skapar problem, både för människor och för ekosystemet.

Acceptansen för varg ser olika ut i landet, och är mycket liten på många håll, inte minst i de delar som är hårt ansatta av varg och där exempelvis husdjur skadas av varg. Vi menar också att det, för att åstadkomma en hållbar rovdjurspolitik, inte enbart räcker att fokusera på antalet vargar utan det är det samlade rovdjurstrycket som har betydelse för de som lever i rovdjurstäta områden.

Moderaterna – Vi menar att folkets vilja vad gäller rovdjurspolitiken idag kommer till uttryck genom våra allmänna val.

Kristdemokraterna – Vi anser, liksom en majoritet i riksdagen, att vargstammen är för stor idag. Vi kan inte blunda för den negativa påverkan vargen har på förutsättningarna för boende och djurhållning.

Sverigedemokraterna – Vi som övriga politiska partier är invalda av folket i Riksdagen och representerar därigenom folkets rösti den politik vi för. Vi lyssnar kontinuerligt in intressenter berörda av jakt, viltvård och lantbruk och hur synpunkter och problematik ser ut lokalt. Detta är en viktig utgångspunkt i formandet av politiken. Det är viktigt att ta hänsyn till att det finns skillnader lokalt och att ta fasta på detta.

69% av svenskarna är positiva till att det finns varg i våra svenska skogar. Tar de olika riksdagspartierna hänsyn till den faktiska folkviljan? Foto Gunter Lenhardt

Om rovdjursnytta:

Idag bekostas en hel del forskning på hur skador från stora rovdjur ska minimeras, men väldigt lite forskning görs på vilken nytta de stora rovdjuren faktiskt gör för att hålla ekosystemen friska. Vad vill ert parti göra för att initiera sådan forskning?

Vänsterpartiet – Rovdjuren har en stor betydelse för ekosystemen. Vi har dock inga konkreta förslag rörande forskning på området.

Miljöpartiet – Vi vet att rovdjuren spelar en otroligt viktig roll för ekosystemens funktionalitet, mångfald och styrka och Miljöpartiet vill att rovdjurens existens i Sverige ska inte enbart ses som överlevnad utan att rovdjuren också måste ges möjlighet att återfå något av sin ekologiska funktion i ekosystemet. För att möjliggöra det krävs mera forskning. Vi kommer att fortsätta att driva opinion för rovdjur i långsiktigt livskraftiga stammar, för att kunna öka medel i statsbudgeten behöver vi stöd från andra partiet, och inte minst ett starkt opinionstryck, och en höjd kunskapsnivå generellt om rovdjur i samhället. Där har organisationer som er en väldigt viktig roll att spela!

Socialdemokraterna – Det finns forskning och vi är inte främmade att uppdra till Naturvårdsverket och SLU att t ex inom Skandulv genomföra nya forskningsprojekt.

Liberalerna – Vi kände inte till att det här är ett problem. Vi behöver titta på vad som kan göras. Det är en självklarhet att vi behöver fortsätta att utveckla kunskapen om rovdjurens betydelse för ekosystemen.

Centerpartiet – Vi har inga sådana specifika förslag.

Moderaterna – Vi har i dagsläget inga sådana förslag.

Kristdemokraterna – Vi har i dagsläget inga politiska förslag på det området.

Sverigedemokraterna – Vi har ingen aktuell tanke kring sådan forskning.

Hur ser ert parti på Sveriges förutsättningar för rovdjursstammar med tillräcklig storlek för att kunna utöva sin ekologiska funktion?

Vänsterpartiet – Vi bedömer att Sverige har goda förutsättningar för att ha rovdjursstammar som är tillräckligt stora för att kunna upprätthålla sin ekologiska funktion. Det är ju även en del i arbetet för att uppnå våra nationella miljökvalitetsmål och för att efterleva internationella åtaganden.

Miljöpartiet – Vi driver detta, men ser inte att vi har tillräckligt stöd i riksdagen i dagsläget för att en reformering av rovdjurspolitiken ska vara genomförbar.

Socialdemokraterna – Vi har en stark tillväxt på våra rovdjur och våra stora rovdjursstammar måste balanseras mot bytestillgången.

Liberalerna – Förmodligen skulle rovdjursstammarna behöva vara större för att effektivt fylla sin ekologiska funktion. Men att hålla minimala stammar (så små som kan anses livskraftiga) är den kompromiss som har gått att nå.

Centerpartiet –  I det underlag som kom från SLU inför rovdjurspropositionen 2013, uppgavs att minska livskraftiga population för varg i Sverige och Norge är 100 individer. Riksdagen beslutade att vargens gynnsamma bevarandestatus nås vid 170-270 individer. Centerpartiet anser som redovisades på fråga 1 att politiska avvägningar måste innefatta alla ingångsvärden. Centerpartiet anser att rovdjursstammarna idag är av tillräcklig storlek förutom vargen som bör minskas ner till 170 individer då förutsättningarna för att få acceptans för varg i södra delarna av landet som är tamdjurstäta är mycket låg. Men det handlar också om att minska koncentrationen i de områden där trycket är som störst och om att möjliggöra en jämnare fördelning över landet, och då krävs utökad licensjakt på varg.

Moderaterna – Vi menar att det genom en ansvarsfull rovdjurspolitik finns goda förutsättningar för att våra stora rovdjur ska ha gynnsam bevarandestatus i Sverige. Förvaltningen måste både ta hänsyn till stammarnas livskraftighet och hur de påverkar omgivningen.

Kristdemokraterna – Det är möjligt att kombinera.

Sverigedemokraterna – De stora rovdjuren måste förvaltas på ett ansvarsfullt sätt och det sammantagna rovdjurstrycket måste hållas på rimliga nivåer i hela landet. Förvaltningen syftar till att hålla rovdjursstammarnas antal på en lämplig nivå, då alltför stora stammar i slutändan slår tillbaka mot rovdjuren själva. Koncentrationen av rovdjur är också besvärande i vissa delar av landet för jakt, friluftsliv och djurhållning.

Om balans i praktiken mellan intressen:

Idag finns betydligt färre representanter för naturorganisationer än för jägarintresset. Jägarkåren utgör endast cirka 2,6 % av Sveriges befolkning, men jaktintresset har enorm majoritet på många viktiga poster inom till exempel Naturvårdsverket, Länsstyrelser och i länens viltförvaltningsdelegationer. En fördelning på ungefär 15-2 är inte ovanligt. Hur arbetar ert parti för att det ska bli bättre balans mellan olika intressen i rovdjursfrågor?

Vänsterpartiet – Det är naturligtvis viktigt med proportionalitet och balans, vi har dock inte några konkreta förslag för hur representationen av de olika intressena kan förändras inom nämnda organ.

Miljöpartiet – I regeringsställning har vi exempelvis reformerat det allmänna uppdraget för att vara i linje med modern lagstiftning. Nu ska jägarorganisationer jämställas med andra friluftsorganisationer och kunna få bidrag på likvärdiga villkor.

Socialdemokraterna – Allmänhetens intresse i Viltförvaltningsdelegationerna representeras och tillsätts av de politiska partierna, det är en ordning som vi tycker är bra.  Vi socialdemokrater vill tillvarata och utveckla de ideella insatser som utförs inom svensk viltvård. Vi vill också understryka att vi värnar den lokala och regionala förankringen i viltvården i Sverige. Vi vill inte ha en stark centralisering, mer byråkrati och ökat krångel. Viltförvaltningen ska ske med hänsyn till både allmänna och enskilda intressen.

Liberalerna – Tjänstemän och företrädare för myndigheter arbetar på uppdrag av staten och ska inte driva någon egen agenda. Liberalerna vill återinföra ett modernt tjänstemannaansvar som gör tjänstemän på myndigheter personligen ansvariga för hur de sköter sitt arbete. Det skulle också skydda tjänstemännen mot politiska påtryckningar.

Centerpartiet – Vi menar att det är genom politiska beslut som olika intressen i rovdjursfrågor balanseras utifrån en helhetsbild. Vi vill se en viltförvaltning som är regionaliserad där ansvar och befogenheter flyttas närmre de människor som berörs och som vet hur rovdjursförvaltning ska skötas.

Moderaterna – Myndigheterna ska arbeta utifrån de uppdrag som regeringen ger dem. Vi vill införa ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom utvidgat straffansvar för tjänstefel, i syfte att stärka förtroendet för den offentliga verksamheten.

Kristdemokraterna – Vi anser att de som närmast berörs av olika frågor är de som bör ha det största inflytandet att påverka.

Sverigedemokraterna – Talerätten borde ge större inflytande för berörd landsbygdsbefolkning och lokala föreningar, näringar och byalag, eftersom dessa berörs av problematik, myndighetsbeslut och som har naturlig förankring i den bygd där problematiken finns. Lantbrukare och jägare ska ges mer inflytande i de regionala förvaltningsplanerna. Viltförvaltningsdelegationerna bör få utökat inflytande och beslutsmässighet, där beslut om skydds- och licensjakt måste kunna verkställas redan i viltförvaltningsdelegationen.

Om djurskydd för vilda djur:

Idag omfattas inte vilda djur av djurskyddslagen. Vad anser ert parti om att låta även de vilda djur som kommer i kontakt med människor, till exempel vid jakt, omfattas av likvärdigt skydd?

Vänsterpartiet – Vi har inte tagit ställning i den frågan.

Miljöpartiet – Detta är en jätteviktig fråga som vi driver. Miljöpartiet vill införliva viltlevande djur i samma djurskyddslag som de djur som hålls av människan. Idag har de viltlevande djuren inte ett lika starkt rättsligt skydd som de djur som hålls av människan. Om viltlevande djur omfattades av djurskyddslagen skulle det falla sig mer naturligt att exempelvis ställa krav på mer djurskyddsanpassade jakt- och fiskemetoder, infrastrukturåtgärder för att förebygga viltolyckor samt eftersöksåtgärder i fler fall då djur skadats i trafiken. Vi vill ta efter Finland, Norge och Storbritannien som är föregångare på detta område, lagen ska skydda och visa respekt för alla levande djur, även de vilda!

Socialdemokraterna – Djurskyddslagen är till för tamdjur. Vilda djur ska just vara vilda och skyddas av andra lagar som Artskyddsförordningen, där finns detaljerade bestämmelser om fridlysning. Där verkställs bemyndigandet i kap 8 i miljöbalken att föreskriva om förbud mot att döda, skada, fånga eller störa vilt levande djur eller att ta bort eller skada sådana djurs ägg, rom eller bon.  

Liberalerna – De vilda djuren står inte utan skydd. Det skulle innebära en stor förändring att skriva om lagstiftningen så att tama och vilda djur hanterades i samma lag. Vi har inte sett någon anledning att genomföra den förändringen.

Centerpartiet – Vi har inga sådana förslag men vill se en livskraftig viltstam där det är tydligt vilka regler som gäller vid jakt. Jaktlagen ger också vilda djur ett skydd och hindrar godtycklig jakt. Jakt ska och bedrivs med god etik i Sverige.

Moderaterna – Vilda djur skyddas idag genom bland annat artskyddsförordningen och jaktlagstiftningen. Moderaterna menar att det i grunden är en bra ordning.

Kristdemokraterna – Det finns regler och rutiner i samband med jakt redan. Att innefatta de vilda djuren i djurskyddslagen låter sig inte göras då ansvaret kring djurens väl och ve följer ägarskapet.

Sverigedemokraterna – Svenska jägare bedriver en etiskt försvarbar jakt som grundläggs redan genom jägarexamen.

Vad anser riksdagspartierna om att även vilda djur som jagas borde omfattas av djurskyddslagen? Foto Rolf Nyström

Om skydd av vargen:

 Vad anser ert parti om det riksdagsbeslut som fattades den 18 maj, om att sänka lägstanivån för vargstammen till 170 från 300 individer? Vad anser ni om att skattebetalarnas pengar kan gå till att betala böter för att Sverige bryter mot EUs Art- och habitatdirektiv? Hur ser ni på att Sveriges vargstam är så liten i jämförelse med andra likvärdiga länder?

Vänsterpartiet – Vi är starkt kritiska till riksdagsbeslutet.

Att Sverige riskerar böter tycker vi är dåligt. Det vore rimligare och bättre om Sverige efterlevde direktivet.

Det är mycket allvarsamt. att Sveriges vargstam är så liten jämförelsevis.

Miljöpartiet – Det är oförsvarbart, man kan inte bara fatta beslut om att fasa ut en art ur Sveriges natur. Vi är rädda att detta kan bli konsekvensen, eftersom vargens genetiska status är så dålig. Beslutet har väckt stor internationell uppmärksamhet, förhoppningsvis kan Miljöpartiet tillsammans med andra krafter i samhället som värnar rovdjuren och en god samexistens mellan människa och rovdjur sprida kunskap och öka opinionstrycket mot alla de politiska partier som beslutade detta.

Det är illa om vi tvingas betala böter, vi behöver en korrekt implementering av Art- och habitatdirektivet i svensk lag. Regeringen bör gå vidare med artskyddsutredningens förslag, i stället för att som man gjort nu, föregått riksdagsprocessen genom att redan fatta beslut om vissa frågor.

Sveriges vargstam behöver öka för att kunna bli långsiktigt livskraftig. Vi har föreslagit att Sverige, Norge och Finland gemensamt hyser en sammanhängande, långsiktigt livskraftig population av vargen.

Socialdemokraterna – Vi anser att vi behöver göra insatser för att riksdagsbeslutet med ett referensvärde på 170-270 vargar ska vara det som fortsatt ska gälla.

Vi anser att Sverige måste fortsatt leva upp till EU:s art- och habitatdirektiv om gynnsam bevarande status för att skydda hotade arter.

Sammantaget har vi stora livskraftiga rovdjursstammar. Så länge Sverige lever upp till Art- och habitatdirektivet och att vargstammen åtnjuter en gynnsam bevarandestatus i Sverige så har vi inga synpunkter på andra länders vargantal.

Liberalerna – Det är bedrövligt att Centerparitet har gått ihop med Sverigedemokraterna för att med stöd av Moderaterna och Kristdemokraterna skjuta av halva vargstammen. Det riskerar att leda till att vargen försvinner. Riksdagen ska inte fatta beslut om antalet vargar. Det är en fråga för vetenskapen.

Sverige ska inte bryta mot EU-direktiv. Det är bra att det finns ett hot om böter för det fall vi någon gång får en regering som anser att direktiven inte behöver följas.

Om vargen fridlystes skulle stammen sannolikt växa, särskilt om den fick sprida sig över hela landet. Beslutet om att stammen ska hållas livskraftig är dock en kompromiss, i en fråga med starka konflikter. Vi står bakom den kompromissen och det läge vi nu är där flera partier försöker runda den genom att fatta beslut om ett maximalt antal vargar försvarar vi kompromissen. Vargstammen ska vara livskraftig.

Centerpartiet – Vi ligger bakom initiativet som ledde fram till beslutet den 18 maj, men däremot håller sig 170 individer inom ramen för det ursprungliga riksdagsbeslutet. Det är alltså ingen sänkning av lägstanivån utan beslutet håller sig inom ramen för vargens gynnsamma bevarandestatus vid 170-270 individer.  Också i Tyskland och Frankrike höjs nu röster om att vargstammen måste minskas.

Sverige ska naturligtvis leva upp till all EU:lagstiftning inkl. EU:s Art- och habitatsdirektiv. Vi står bakom en ordning där länder som inte följer gemensam överenskommen EU-lagstiftning bötfälls. Tillämpningen och förvaltningen av direktivet kan ske nationellt och regionalt.

Vi delar inte bilden av att Sverige har en liten vargstam. Den har tvärtom vuxit senaste år från en handfull individer till att i år antagligen hamna mellan 600-700 individer i Sverige och Norge.

Moderaterna –  Vi står bakom det beslutet. Vargstammen har ökat under de senaste åren, och är nu över 400 individer. Riksdagen beslutade för snart tio år sedan att antalet vargar i Sverige kan hållas inom 170-270 stycken. Regeringen har tyvärr inte agerat för att följa riksdagens beslut, vilket den nu bör göra.

I dagsläget känner vi inte till något fall gällande vargförvaltningen där det kan bli aktuellt. Vår utgångspunkt är att Sverige ska följa direktivet.

Vargstammens storlek bör utgå från bland annat vilken nivå som krävs för att vargstammen ska vara livskraftig samt dess påverkan på omgivningen. Varje land bör ha möjlighet att göra sin egen avvägning mellan de olika faktorerna.

Kristdemokraterna – Riksdagsbeslutet är ett bra beslut, och helt nödvändigt för legitimiteten i rovdjursförvaltningen. Vi kan inte ta ställning till frågan om eventuella böter innan det prövats i domstol. KD anser att Sverige har rätt att krympa vargstammen till 170 individer. KD anser att varje land får hitta en fungerande nivå enligt sina egna förutsättningar.

Sverigedemokraterna – Det beslutet är lika aktuellt idag, 170 bör vara en lägstanivå och 270 vargar ska vara högstanivån. Vi är inte främmande för en lägre högstanivå. Att skattebetalarnas pengar kan gå till böter är negativt, vi anser att direktivet bör justeras, bilagorna till Art- och habitatdirektivet måste få en ökad flexibilitet, så att rådande fakta, lokal hänsyn och forskning får större betydelse i beslutsunderlagen. Direktivets bilagor bör vara mer anpassade till naturens, viltets och dagens verklighet. Det skulle innebära att vargen kan flyttas från ett strikt skydd i bilagorna till att bli en förvaltningsbar art.

Antalet vargar ökar i Sverige. Vi ser till svenska förhållanden. Vi är inte emot varg, men vill ha så få vargar som möjligt, för ökad säkerhet och för att minska problemen för lantbrukare som håller tamboskap. Varg bör vara en förvaltningsbar art och vargstammen bör minskas där den är som tätast.

Om samexistens:

Hur arbetar ert parti för att underlätta samexistens mellan människa och rovdjur?

Vänsterpartiet – Vi vill bl.a. stärka det förebyggande arbetet mot rovdjursangrepp. Angrepp från rovdjur orsakar stort lidande för de drabbade och påverkar de ekonomiska förutsättningarna att bedriva tamdjurshållning för den enskilde. Ett stärkt förebyggande arbete mot rovdjursangrepp förbättrar även acceptansen för våra rovdjur

Miljöpartiet – Vi vill öka möjligheterna till förebyggande skydd, som att lantbrukare kan få löpande ekonomiskt stöd om man håller djur i eller i närheten av vargrevir. Vi vill också öka ersättningarna och det förebyggande arbetet. Det finns ofta stort behov av ökade kunskaper om vargen i områden där det finns varg, och en möjlighet vore exempelvis att etablera informationssystem som indikerar när varg befinner sig i närheten. Det finns stora möjligheter att med mera samverkan, ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd bygga en bättre relation mellan människa och varg.

Socialdemokraterna – Frågan om rovdjurens närvaro i Sverige används av en del organisationer och högerpartier för att splittra landet och skapa motsättningar som gynnar dessa. Vi socialdemokrater har en stark vilja att hålla ihop Sverige. Därför måste vi arbeta för att motverka konflikterna och hitta lösningar som både skapar möjligheter för människor att leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar arternas fortlevnad och säkerställer biologisk mångfald.

Liberalerna – Vi vill stärka ansträngningarna att hålla rovdjuren borta från människor och tamboskap. Det handlar om staket och om olika sätt att skrämma rovdjuren. Staten ska ersätta skador som rovdjuren orsakar.

Människors acceptans för rovdjuren är en förutsättning för att samexistensen ska fungera. Därför måste människor som lever nära rovdjuren känna att de blir lyssnade på. Skyddsjakt behövs som en sista åtgärd.

Centerpartiet – En effektivare skyddsjakt och bättre möjligheter att sätta upp stängsel är sätt att öka acceptansen och därmed underlätta samexistens mellan människa och rovdjur. Genom lokal acceptans och inflytande kan rovdjur och människa samexistera bättre tillsammans.

Moderaterna – Vi menar att rovdjursförvaltningen bland annat ska ta hänsyn till rovdjurens påverkan på sin omgivning. Politikens uppgift är att göra avvägningar om stammarnas storlek utifrån bland annat detta.

Kristdemokraterna – Vi kommer inte att kunna hitta en samexistens så länge lokalbefolkningen känner sig utlämnad till sitt öde. Vi är övertygade att en respekt för av regeringen fattade beslut är det första steget till samexistens.

Sverigedemokraterna – Det är viktigt att god samexistens råder. Därför verkar vi för att berörd landsbygdsbefolkning och lokala föreningar, näringar och byalag bör få mer inflytande, eftersom dessa närmast berörs. Lantbrukare och jägare ska också ges mer inflytande i de regionala förvaltningsplanerna. Viltförvaltningsdelegationerna bör få utökat inflytande och beslutsmässighet, där beslut om skydds- och licensjakt måste kunna verkställas redan i viltförvaltningsdelegationen.

Flera partier anser att stängsling med rovdjursavvisande stängsel är en bra metod för att främja samexistens. foto Petter Berndtson

Om illegal jakt:

Illegal jakt på stora rovdjur är omfattande och med ett mycket stort mörkertal. För varg är illegal jakt sannolikt den utan jämförelse största dödsorsaken. Vad tänker ert parti göra för att stoppa den illegala jakten?

Vänsterpartiet – Målinriktat arbete krävs för att minska den illegala jakten. Självfallet ligger ett stort ansvar på rättsväsendet att hantera brottslighet. Men för att stärka arbetet mot illegal rovdjursjakt krävs även en fungerande länk med naturbevakare, jakttillsynsmän och jägare för att brott ska kunna beivras genom ett fungerande rättssystem.

Miljöpartiet – Det är viktigt att polisens insatser mot jaktbrott stärks. Det är en brist att Sverige inte har en fungerande jakttillsyn i dag. Det har visat sig att miljöbrott generellt sett har bland de längsta genomströmningstiderna från inkommen anmälan till beslut. Det blir en svag länk i rättskedjan. Att anmälningar får ligga innan polisen vidtar de första och ibland avgörande utredningsåtgärderna är problematiskt då det är särskilt viktigt att säkra bevis från jaktbrott snabbt. Tillräckliga resurser och kompetens hos polisen har visat sig vara viktigt. BRÅ har påpekat i rapporter att det är en stor del av brottsligheten som inte lagförs.

Socialdemokraterna – Vi följer utvecklingen och kan konstatera att det senaste två åren så uppvisas inga ökade fall av illegal jakt.  Rovdjur skjutna på licens eller via skyddsjakt och inskickade till SVA visar inte på sådana indikationer. 

Liberalerna – Precis som när det gäller att stävja annan brottslighet handlar det om att ge rättsväsendet tillräckliga resurser för att kunna utreda brotten och fälla de skyldiga. Liberalerna vill göra omfattande satsningar på hela rättskedjan. Det är inte bara gängbrottsligheten som inte klaras upp. Jaktbrott är ett annat exempel.

Centerpartiet – Illegal jakt är förkastligt och ska beivras. Jaktlagen ska följas och det är polisen som ska upprätthålla lagen men genom att minska vargstammen genom licensjakt kommer acceptansen öka och den illegala jakten att minska.

Moderaterna – Vi är naturligtvis emot all illegal jakt, och menar att alla sådana brott ska utredas och lagföras.

Kristdemokraterna – Kristdemokraterna har under många år varit tydliga i rättspolitiska frågor. Vi ser dock att det varit svårt att få fällande domar, även om polis och åklagare använt minst sagt hårda metoder. Vi anser att allt arbete måste ske rättssäkert.

Sverigedemokraterna – Det mest effektiva för att motverka illegal jakt är effektiv viltvård. Ytterligare steg skulle tas för att regionalisera ansvaret för rovdjursförvaltningen. Vi vill att regionaliseringen av rovdjurspolitiken går från ord till handling, så att förordningen ändras för att möjliggöra att skarpa beslut tas redan i länens viltförvaltningsdelegationer.

Tycker partierna att skyddsjakt ska tillåtas i förebyggande syfte? Till exempel på björnhonor med ungar?

Om snabba beslut för skyddsjakt:

Det är inte ovanligt att skyddsjaktbeslut fattas så snabbt att det är i princip omöjligt att överklaga innan det aktuella djuret (ibland helt fel djur) redan är skjutet. Så sker till exempel med björnhonor med nyfödda ungar. De skjuts så fort de lämnat idet på våren, utan att de gjort någon som helst skada, bara råkat bo på fel ställe, nära renbetesland. Vad anser ert parti om den typen av ”förebyggande” skyddsjakt?  Vad anser ert parti om hur den demokratiska processen fungerar, eller borde fungera, i skyddsjaktärenden?

Vänsterpartiet – Skyddsjakt ska bara ta tas till om det inte finns någon annan lösning. Beslutsprocessen behöver vara snabb samtidigt som det är viktigt att besluten är välgrundade och bygger på reella behov.  Vi har inga förslag just nu på området.

Miljöpartiet – Det är mycket allvarligt. Det finns behov av att göra skyddsjakten mer träffsäker och rättssäker.

Socialdemokraterna – Den är bättre att nivåbegränsning av tex björnstammen sker med licensjakt. Men renskötseln och vårt urfolk, samerna, behöver skyndsamma insatser för att tolerans målet på max 10% rovdjursskador ska uppnås. Både skyddsjakt och licensjakt är verktyg i vår rovdjursförvaltning. Besluten ska fattas regionalt, vara utformade så de följer EU-rätten och fattas i god tid så att överklaganden hinns med.

Liberalerna – Skyddsjakt ska tas till som en sista åtgärd när andra åtgärder för att hindra rovdjur från att till exempel angripa tamdjur inte har fungerat. Precis som i andra tillståndsärenden ska processen vara effektiv och rättssäker. De som behöver komma till tals ska få göra det, men tidsfrister ska innehållas.

Centerpartiet – Skyddsjakt syftar till att kunna ta bort rovdjur eller grupper av rovdjur som kan orsaka skada. Vi står bakom lagstiftningen men det är möjligt att riktlinjer om skyddsjakt behöver uppdateras, ur olika perspektiv, bl.a. måste skyddsjakt kunna ske både snabbare och effektivare än idag. Vi vill införa en Viltmyndighet nästa mandatperiod som skulle kunna få i uppdrag att uppdatera riktlinjer för skyddsjakt. Att kunna stoppa stora skadeverkningar med skyddsjakt är själva syftet med jakten, och det kan inte dra ut på tiden.

Rätten att överklaga beslut är en grundläggande princip i Sverige men det ska vägas mot det lidande och skador som kan uppstår genom utdragna processer. Ett beslut om en vägdragning kan överklagas då projektet inte startat. Ett beslut som är till för att förhindra stor skada är ett beslut som inte kan dröja länge.

Moderaterna – Skyddsjakt ska alltid ske utifrån ett konkret behov. I vissa fall vill vi dock att tröskeln för skyddsjakt ska vara lägre, till exempel vid angrepp på hund. Vi menar att beslut om skyddsjakt ska hanteras skyndsamt mellan myndigheterna och de som berörs av den, och att hanteringen ska ske enligt tydliga riktlinjer.

Kristdemokraterna – Det finns för många exempel på när skyddsjakten försenats genom överklaganden vilket resulterat i att rätt djur ej kunnat skjutas utan det istället blivit en varg skjuten som ”råkat befinna sig på fel ställe”.

Sverigedemokraterna – Sådan beskriven skyddsjakt är vi inte närmare informerade om. Skyddsjakt borde kunna verkställas redan vid första angreppet på hund och tamboskap, inte först efter fjärde angreppet som nu.

Sammanställt av Susann Engqvist juni 2022.

Samtliga svar kommer från respektive partis pressavdelning.

Delar av artikeln är tidigare publicerad i tidningen Våra Rovdjur 2/2022

Mer från Nyheter