Kim Aronsson är regionansvarig i Värmlands län inom föreningen. Här fördjupar hon sig i vad som hände den vargvalp som plockades upp av personer och kort tid efteråt avlivades.
Att ana oråd kan sägas som ”här ligger en hund begraven”, ett välkänt talesätt i svenskan. Just den känslan infinner sig när man tar del av en händelse som nyligen utspelades sig i Värmlands urskogar då en nyfödd vargvalp hittas och inom några timmar avlivas. Utan någon större kontroll eller utredning.
9 maj hittas en vargvalp, media skriver om händelsen. Tidigt sas det vara en grupp ungdomar som hittat valpen och att de då tog den med till sitt boende, att det kunde bli aktuellt med en utredning om miljöbrott på händelsen. Ganska snabbt visar det sig det sig vara en personal från boendet och en boende där som gjort upptäckten. De två var själva på utflykt, en bra bit från boendet, på små vindlande vägar helt utan bebyggelse. Syftet med utflykten och varför de var just där har inte klargjorts. Faktum är att de oväntat står framför en valp, nyfödd, blöt och med både navelsträng och moderkaka kvar. De beslutar sig för att ta med valpen till boendet. Där kontaktas polis som kom efter en timma med en eftersöksjägare. Beslut togs att avliva vargvalpen: ”Eftersom människor hanterat den och att lägga tillbaka den där den hittats ansågs vara helt uteslutet”, samt att valpen då var alltför medtagen. Valpen avlivas med stöd av § 40c Jaktförordningen. Lars Hedelin vid polisen i Värmland uppger i media:
Ä Vi misstänker inget brott, det finns ingen anmälan och det pågår ingen utredning.
Oacceptabelt många frågetecken finns i händelseförloppet kring vargvalpen i de mörka Värmlandskogarna, som en del kanske vill ska ligga kvar just där, i det fördolda? Om bevisen räcker som artskyddsbrott, jaktbrott eller faunabrott förtäljer inte riktigt den här skrivelsen. Hur har eftersöksjägaren fått bevisa beslutet om avlivning enligt jaktförordningen? Hur kunde utredningen läggas ner innan den ens påbörjats? Den lilla fridlysta vargvalpen och dess mamma av en starkt hotad art, borde få större upprättelse än så här. Därför har jag som regionansvarig för Värmlands län inom Svenska Rovdjursföreningen begärt omprövning/överprövning i fallet.
