Nyhetsredaktören på Jaktjournalen har i en krönika satt ihop en elvapunkts ”skola” för människor som hatar vargjakt. Texten publicerades på Jaktjournalens hemsida den 3 januari 2025. Här bemöter vi varje punkt och slår hål på argumenten.
Påstående 1. Korruption Nej, regeringen kan inte anklagas för att vara korrupt när den beslutar om vargjakt. Regering och riksdag väljs genom allmänna val i Sverige och den absoluta majoriteten av våra ledande politiker vill att vargstammen ska minskas.
Vårt svar: Korruption handlar inte enbart om mutor utan också om hur politiska beslut påverkas av starka intressegrupper. När de statsfinansierade jägarorganisationer och dess lobbyister ges oproportionerligt stort inflytande över jaktpolitiken och de vilda djuren, kan det uppfattas som en form av institutionell korruption. Att majoriteten av politiker vill minska vargstammen betyder inte att besluten är fria från påverkan av särintressen och att det är det samma som att allmänheten inte vill ha varg. Sanningen är att det är 89% av svenska folket som tycker om vargen eller är neutrala.
En attitydundersökning om stora rovdjur och rovdjursförvaltning sid 16
Påstående 2. Trofévilt. Nej, jägare i allmänhet betraktar inte vargen som ett trofévilt. Det handlar om att allmogejägare vill ha bort vargarna från sin jaktmark, så att de kan bedriva den löshundsjakt som är nödvändig för att hålla viltstammarna inom rimliga nivåer. Den svenska löshundsjakten borde snart få status som immateriellt världsarv.
Vårt svar: Även om vissa jägare inte betraktar vargen som ett trofévilt utan vill ta bort vargen för att den konkurrerar med dem om viltet, är det uppenbart att många utländska jägare reser till Sverige just för att jaga varg som en trofé. Att ge löshundsjakten status som immateriellt världsarv är ett försök att försköna en jaktmetod som både är kontroversiell och riskfylld för hundarna och leder till att trafikolyckorna ökar. Jaktmetoden kan begränsas med fler vargar för då reglerar vargarna viltet i en större utsträckning vilket är positivt för naturen och människor som inte jagar.
Påstående 3. EU-regler. Nej, Sverige bryter inte mot några EU-regler när jakten genomförs. EU har haft chans att ingripa i 15 år. Ivriga företrädare för vargföreningar slår larm, år efter år, och hävdar att EU-lagarna kränks. Men det verkar vara tomma hot, EU agerar inte.
Vårt svar: Bara för att EU inte har ingripit ännu, betyder det inte att Sverige följer reglerna. Flera forskare och jurister har pekat på att Sverige bryter mot EU:s art- och habitatdirektiv genom att tillåta licensjakt på varg utan tillräckliga vetenskapliga grunder. Att EU inte agerat än beror förmodligen på politik, inte på att jakten är förenlig med lagstiftningen.
EU:s art- och habitatdirektiv | Externwebben
Påstående 4. . Djurplågeri att jaga med hund. Nej, vargjakt med löshund är inget djurplågeri för vargen. Vargar dödar med lätthet efterföljande hundar. En jakthund som blir för närgången sorterar automatiskt bort sig själv. Den blir ihjälbiten.
Vårt svar: Att en varg kan döda en jakthund betyder inte att jakten är fri från djurplågeri. Jakt med lösa hundar innebär ofta långa, stressiga förföljelser för vargen, vket kan orsaka lidande. Dessutom riskerar de hundar som används att skadas eller dödas, vilket väcker etiska frågor om deras användning i jakt.
Påstående 5. Ingen ekologisk roll. Nej, varg kan aldrig få någon ekologisk roll i Sverige. I norra halvan av landet kommer rennäringen att slås ut om vargen tillåts etablera sig – och i södra Sverige blir det för dyrt att hysa så många vargar som skulle behövas för ekologisk påverkan.
Vårt svar: Forskning visar att vargar spelar en viktig ekologisk roll genom att reglera klövviltstammar, vilket i sin tur påverkar växtlighet och andra arter. Studier i USA visar också på att de ekonomiska fördelarna med varg överväger kostnaderna med varg. Att rennäringen skulle ”slås ut” är en överdrift; det finns sätt att samexistera med rovdjur genom förebyggande åtgärder och ersättning för förluster.
Påstående 6. Utrotningshot. Nej, vargen är inte utrotningshotad. Den finns i väldiga bestånd i hela världen. I en absurd förlängning måste människor kanske fråga sig om vargen har gynnsam bevarandestatus i deras trädgård.
Vårt svar: Även om vargen inte är globalt utrotningshotad, är den svenska vargstammen liten och genetiskt isolerad. Att hävda att vargen har gynnsam bevarandestatus globalt är irrelevant för dess situation i Sverige, där den behöver skydd för att undvika inavel och lokal utrotning.
Påstående 7. Jakt hotar stammen. Nej, det är inte licensjakt som hotar den svenska vargstammen. Myndigheterna tillåter ytterst begränsat uttag. Det verkliga hotet mot varg i Sverige är om drabbade människor uppfattar att problemen med varg inte tas på allvar av myndigheterna.
Vårt svar: Licensjakten riskerar att minska den genetiska variationen i den redan utsatta svenska vargstammen. Även ett ”begränsat uttag” kan ha stora konsekvenser för en liten population. Det verkliga hotet mot vargen är politiska beslut som inte tar hänsyn till dess långsiktiga överlevnad och utspel från särintressen som piskar upp en negativ attityd mot vargen.
Påstående 8. Aktiviststyre. Nej, vi kan inte ha ett samhälle där aktivister i små föreningar och obskyra facebookgrupper dikterar spelreglerna för hur viltvård ska bedrivas. Dessa människor får uppfinna politiker som driver deras sak.
Vårt svar: Att avfärda engagerade medborgare som aktivister i ”obskyra facebookgrupper” är en härskarteknik när över 600 000 personer är kopplade till olika värnarorganisationer som baserar sitt engagemang på forskning och vetenskap. Deras rätt att påverka politiken är lika legitim som jägarnas.
Påstående 9. Vargen reglerar klövvilt. Nej, klövviltstammarna som vi har i Sverige kan inte hållas tillbaka av rovdjur. Så många predatorer får inte plats.
Vårt svar: Vargar har en dokumenterad förmåga att reglera klövviltstammar i många ekosystem världen över. Att hävda att ”så många predatorer inte får plats” är en förenkling; det handlar om att skapa en balans mellan rovdjur, bytesdjur och den mänskliga jägaren.
Påstående 10. Vargsafari. Nej, ”vargtittning” kan aldrig dra in lika stora summor pengar som den svenska jakten.
Vårt svar: Ekoturism, inklusive vargsafari, har visat sig vara en växande och hållbar inkomstkälla i flera länder där den får rätt förutsättningar. Intäkterna från jakt är begränsade till en liten grupp, medan ekoturism gynnar lokalsamhällen bredare och främjar en positiv syn på naturvård.
Potential for Roaring Success: Bear Tourism Boosts Local Economies in Southwest Alaska
Påstående 11. Landsbygdsnäringar. Nej, Vi kan inte avveckla näringarna på landsbygden för att en liten marginell grupp fått för sig det.
Vårt svar: Att skydda vargen handlar inte om att ”avveckla” landsbygdsnäringar, utan om att hitta lösningar för samexistens. Förebyggande åtgärder och ekonomiskt stöd till drabbade näringar minskar konflikterna och säkerställer att både människor och rovdjur kan leva sida vid sida-om bara viljan finns!
Fotnot Krönikan ”Liten skola för folk som hatar vargjakt” publicerades den 3 januari i en krönika i Jaktjournalen av Mikael Moilanen.
Ai-genererad bild
