Nu har samtliga björnlän beslutat om antalet björnar som får skjutas i årets licensjakt – 486. Det är visserligen en minskning med 163 björnar jämfört med förra året rekordstora jakt på 649, men nu höjer forskare varningens finger för alltför omfattande björnjakt.
Den 21 augusti börjar björnjakten. Det är sju län som har beslutat om licensjakt på björn i år; Jämtland som ska döda 121, Gävleborg 125, Västerbotten 48, Västernorrland 85, Dalarna 80, Värmland 3 och Norrbotten 24. Totalt 486. Det motsvarar cirka 20 procent av den totala björnstammen som enligt inventeringen 2023 efter björnjakten samma år uppskattas till ungefär 2400, vilket är en minskning med cirka 350 individer jämfört med 2022.
Går inte att skjuta så här många björnar
Jonas Kindberg är projektledare för Skandinaviska björnprojektet, ett forskningsprogram som bedrivs i samarbete med svenska SLU och norska NINA. Han är mycket tveksam till den omfattande jakten.
– Det går absolut inte att skjuta så här många björnar. Om man vill att populationen håller sig stabilt på runt de cirka 2400 som vi räknar till idag, kan man bara skjuta ungefär 250 björnar årligen, inklusive skyddsjakt. Men målet från Naturvårdsverket är ju att björnstammen ska minska, det är därför avskjutningen är så stor. Men att som nu skjuta bort nära det dubbla kan snabbt få stora konsekvenser som kan bli kritiska för björnpopulationen. Dels för att björnen generellt är känslig för högt jakttryck eftersom de inte är könsmogna förrän vid 3-4 års ålder och föder få ungar med ett mellanrum på i snitt cirka 2,5 år. Men också för att det i princip är omöjligt att se skillnad på hona och hane, det kan man inte konstatera förrän björnen är skjuten. Och honorna är ju mer värdefulla än hanarna för reproduktionen, konstaterar Jonas Kindberg.
Samma risker som för älgstammen
I 2023 års björnjakt sköts 352 honor och 292 hanar. I till exempel Gävleborg var andelen honor större än beräknat, vilket är negativt för reproduktionen i länet. 80 av de skjutna björnarna under licensjakten 2023 vägde under 60 kilo, vilket innebär att de var ungar.
– Hur snabbt en population minskar, eller återhämtar sig, beror till stor del på hur könsfördelningen ser ut, och att det finns vuxna björnar, fortsätter Jonas Kindberg.
– När björnen fridlystes i början på 1900-talet tog det över 100 år innan populationen hade återhämtat sig. Det kan gå snabbt att hamna i ett kritiskt läge som det tar lång tid att reparera. Man kan dra en parallell till älgpopulationen som minskat drastiskt på grund av för hög avskjutning, framför allt av älgkor. Samma risk finns för björnstammen.
Björnjakt är både en lukrativ verksamhet och en jakt som engagerar många. Vilka konsekvenser dagens hårda nedskjutning av björnstammen även kan få för framtida jakt menar Johan Kindberg är något som jägarintresset verkar ha förbisett.
– Om man nu vill jaga björn måste man tänka på att om populationen skulle hamna runt referensvärdet för gynnsam bevarandestatus, 1400, kan man bara skjuta runt 100-150 björnar årligen, inklusive skyddsjakt, avslutar Jonas Kindberg. (2023 sköts 30 björnar i skyddsjakt och under perioden 2018-2023 sköts ungefär 300 björnar i skyddsjakt, en del av dem i samma stund de lämnat idet med sina årsungar, reds anm)
Susann Engqvist Foto Jan-Åke Hillarp
Fotnot: Björnjakten pågår mellan 21/8- 15/10 (30/9 i delar av Norrbotten)
