En lodjursinventerare vid länsstyrelsen i Dalarna äger mark i samma område som han inventerar. På sin fritid jagar han i området och deltar regelbundet vid bland annat licensjakt på lodjur. Detta menas Svenska Rovdjursföreningen är jäv och JO-anmäler.
I praktiken innebär detta att inventeraren den ena dagen kan vara ute i fält och söka efter (inventera) spår från lodjur på betald arbetstid och nästa dag vara ute privat för att jaga samma lodjur. Hans roll växlar alltså från att ena dagen företräda staten i egenskap av anställd vid enstatlig förvaltningsmyndighet, för att en annan dag företräda sina egna intressen i egenskap av markägare.
Inventeringen påverkar jaktbeslut
Inventeringsresultaten får betydelse för vilka beslut om (licens)jakt som länsstyrelsen kan komma att fatta. En inventering som visar ett stort antal individer av en art innebär att utrymmet för jakt av samma art ökar. Eftersom inventeraren jagar lodjur på sin fritid så har han ett intresse av att det rapporteras in lodjurspår i en sådan omfattning att underlaget
möjliggör ett beslut om jakt. Även om han själv inte fattar beslut om jakt så levererar han underlagen till handläggarna på länsstyrelsen. De handläggare som fattar beslut om jakt är helt beroende av de inventeringsresultat som rapporteras in från fältpersonalen.
Svenska Rovdjursföreningen har påpekat det olämpliga i att inventeraren innehar en tjänst som så nära anknyter till hans egna intressen som markägare och jägare, i brev till landshövding Helena Höi som svarat att ärendet redan prövats av länsstyrelsen och inga åtgärder kommer vidtas.
Föreningen väljer därför att JO-anmäla med hänvisning till bland annat det s.k. delikatessjävet eftersom hans egna intressen som markägare och jägare är så nära sammankopplade med hans roll som anställd på länsstyrelsen att hans opartiskhet kan ifrågasättas.
Länsstyrelsen säger att de har förståelse för att ärendet prövas.
Susann Engqvist
