I linje med Bernkonventionen har EU-parlamentet den 8 maj 2025 nedgraderat vargens skyddsstatus i EU från ”strikt skyddad” till ”skyddad”. Dock måste EU-länderna fortsatt ha gynnsam bevarandestatus för vargen och Sverige KAN ha strängare skyddsåtgärder – om viljan finns.
Med 371 röster mot, 162 röster och 37 nedlagda röster, stödde parlamentet kommissionens förslag att ändra habitatdirektivet i detta avseende. Målet är att anpassa vargens skyddsstatus i EU till Bernkonventionens krav – från ”strikt skyddad” till ”skyddad”. Kommissionen hade lagt fram detta förslag på parlamentets initiativ.
Detta innebär att i framtiden kommer medlemsstaterna i större utsträckning besluta själva om jakt på varg och hur man vill hantera effekterna av växande vargpopulationer. De kan också anpassa åtgärder till regionala särdrag.
Medlemsstaterna är fortfarande skyldiga att säkerställa vargens gynnsamma bevarandestatus. De har också rätt att fortsätta klassificera vargen som en ”strikt skyddad art” i nationell lagstiftning och att upprätthålla strängare skyddsåtgärder.
EU:s beslut om vargens skyddsstatus förändrar inte Sveriges ansvar
Nedklassningen innebär en förändring av vargens formella skyddsstatus i Europa – men inte i praktiken för Sverige, där vargjakten redan bedrivits som om arten haft lägre skyddsnivå.
Sveriges nuvarande förvaltning av varg har länge kritiserats av forskare, miljöorganisationer och EU-instanser för att bryta mot de krav som gäller enligt internationella åtaganden.
Oavsett byte av bilaga kvarstår det centrala kravet i EU-rätten: en art får inte jagas förrän den uppnått gynnsam bevarandestatus. Den svenska vargstammen är i dagsläget genetiskt utarmad, svårt inavlad och har inte uppnått långsiktig livskraft.
Särskilt allvarligt är det svenska regeringens återkommande påstående att 300 vargar skulle vara tillräckligt för genetisk livskraft – en siffra som står i strid med både oberoende forskning och internationella riktlinjer. Situationen förvärras ytterligare av regeringens annonserade mål om att minska stammen till endast 170 individer, vilket skulle medföra akuta risker för vargens överlevnad i Sverige
-Det blir nu än mer viktigt att EU-kommissionen ställer Sverige inför EU-domstolen för att vi inte upprätthåller gynnsam bevarandestatus på vargen, något som andra länder inom EU faktiskt förhåller sig till”, säger Magnus Orrebrant, generalsekreterare för Svenska Rovdjursföreningen.
-Vi kräver därför att EU-kommissionen genomför en grundlig juridisk och vetenskapligt baserad granskning av Sveriges agerande i frågan. Det handlar inte om symbolpolitik – det handlar om att upprätthålla biologisk mångfald, rättssäkerhet och trovärdigt naturskydd inom hela EU. Vargens framtid avgörs inte av pappersförflyttningar mellan bilagor – utan av om medlemsländerna följer de faktiska krav som EU:s lagstiftning ställer, avslutar Magnus Orrebrant.
Vad händer nu?
För att lagen ska träda i kraft måste den fortfarande formellt antas av rådet, som redan preliminärt godkänt den i april 2025.
Direktivet träder i kraft 20 dagar efter att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och måste genomföras av medlemsstaterna inom 18 månader.
