Riksdagens beslut och regeringens mål saknar helt vetenskaplig förankring, och strider mot EU-direktiven. Försöket att inskränka miljögruppers talerätt i domstol är dessutom odemokratiskt, skriver Daniel Ekblom, Viltvårdsgruppen, Naturskyddsföreningen Gävleborg och Magnus Orrebrant, ordförande i Svenska Rovdjursföreningen i en debattartikel rörande vargstammens storlek som publicerades i DN den 17 juli.
Riksdagens beslut att halvera den svenska vargstammen till 170 individer och förslaget att inskränka miljöorganisationers talerätt i domstol är alarmerande. Det visar på en politisk arrogans när världens samlade forskare varnar för en klimatkris som är sammanvävd med förlusten av biologisk mångfald. Miljöorganisationernas talerätt borde i stället stärkas, inte försvagas.
Vargstammen är med vetenskap fastställd till minst 300 individer, förutsatt en regelbunden invandring österifrån för att leva upp till gynnsam bevarandestatus (GYBS). Flera forskarlag ansåg dock att stammen behövde vara betydligt större. 2016 kom Högsta förvaltningsdomstolen därtill med en prejudicerande dom som slog fast att miniminivån på 300 individer inte kunde ifrågasättas, och EU kommer knappast godkänna en halverad population.
Majoriteten av Sveriges befolkning är positiv till varg
Regeringen har ändå gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda miniminivån för att sänka den låga populationen. Häri ingår en kontroversiell och konstlad inplantering och flytt av individer. För bara ett år sedan fick åtta länsstyrelser i uppdrag att hitta lämpliga platser för utsättning av genetiskt viktiga vargar, men samtliga län sa nej.
Regeringen vill även att vargen ska klassificeras som ”förvaltningsbar” i stället för ”strikt skyddad”, då ”vargstammen i Sverige har bibehållit gynnsam bevarandestatus i närmare tio år”. Vi bestrider detta, då stammen lider av hög inavel med för lågt genetiskt inflöde och en minimal population som inte mäts när stammen är som lägst på året. Även EU-kommissionens kompletterande motiverade yttrande i juni 2015, som manade Sverige till rättelser, visar på motsatsen. Det är mycket möjligt att EU nu ställer Sverige inför EU-domstolen med kraftiga böter, betalda av skattepengar, som följd.
Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherbergs (S) uttalande att acceptansen för vargstammen skulle ha minskat, och populationen ökat kraftigt, är felaktigt. Forskning visar att en majoritet är positiv till varg, något som ökat från tidigare undersökningar. Vargstammen är enligt inventeringen 460 individer och medvetet marginellt större än 2014 då vi hade 415 individer för att leva upp till GYBS. Men trots en något större stam har även den problematiska inavelsgraden ökat.
Antalet vargangrepp har inte ökat
Även Lantbrukarnas riksförbund påstår felaktigt att vargangreppen ökat kraftigt, något som Viltskadecenter omgående tillbakavisar. I stället för att sprida kunskap med vetenskap och fakta, underbygger politiker och intresseföreningar polarisering och konflikter med felaktiga mediala utspel.
Riksdagens beslut och regeringens målsättningar saknar således helt vetenskaplig förankring. Linda Laikre, populationsgenetiker vid Stockholms universitet, har tillsammans med 17 svenska och internationella kollegor reagerat kraftfullt och publicerat ett brev i den ansedda tidskriften Science. Där belyser de problemen och oron över Sveriges ambition att halvera vargstammen.
Vetenskapliga rapporter måste nu tas på allvar. Stammen behöver vara betydligt större, invandringen österifrån behöver öka och såväl dessa individer som deras valpar måste få överleva och reproducera sig.
Under våren har ett antal miljörapporter publicerats grundade på tusentals vetenskapliga studier. Klimatförändringarna beror på mänsklighetens ohållbara exploatering av naturresurser. Utarmningen av den biologiska mångfalden och klimatförändringarna hör ihop och skyddet av naturliga ekosystem är avgörande för framtiden.
Politiskt agerande saknas – eller går åt rakt motsatt håll.
I stället för ett ökat skydd luckras detta upp och förenklar skövling och artutrotning. Nyligen fick C, SD, M och KD majoritet i miljö- och jordbruksutskottet för ett förslag att inskränka talerätten för miljöorganisationer i domstol. Talerätten är central för allmänhetens deltagande i miljöskyddsfrågor och för att bevara demokratin. När vetenskapen varnar för en klimat- och miljökris är förslaget att inskränka talerätten, som är stadgad i Århuskonventionen, minst sagt anmärkningsvärt.
EU är drivande för att bevara den biologiska mångfalden och återskapa de naturliga processerna med fungerande ekosystem där rovdjuren har en central roll. I EU:s klimatplan ska enorma ytor återförvildas. Slitna jordbruksmarker, utdikade strandängar och kalhyggen ska restaureras och åter bli vild natur. Det är åtgärder mot den pågående utrotningen av arter och ett sätt att binda utsläppen av växthusgaser.
För att ta miljöhoten på allvar och komma framåt i rovdjursfrågan är våra förslag följande:
● Säkerställ naturlig invandring och genetisk tillförsel genom norra Sverige.
Skapa skyddade nationalparker i norr tillsammans med rennäringen där rovdjuren får finnas. Det underlättar invandring och tillförande av genetisk variation samt ger betydande turistintäkter till samerna.
● Regeringen måste skrota planerna på inplantering och flytt av vargindivider.
Förflyttningar av vargar är olämpliga, svåra och skapar konflikter. Rovdjurspolitik byggd på en kontinuerlig konstlad invandring följer inte EU-direktiven och lever inte upp till gynnsam bevarandestatus.
● Viltförvaltningsdelegationernas funktion och sammansättning måste förändras
. I dag styrs dessa organ, som beslutar om hur många rovdjur som ska finnas i respektive län, av en majoritet som är jägare eller har jaktintresse.
● Naturvårdsverket måste ta fram objektiva förvaltningsplaner.
I dessa behöver alternativa lösningar till jakt som universalmetod lyftas upp. Rovdjurens positiva effekter på ekosystem och samhälle med naturupplevelser samt minskade betesskador och trafikolyckor måste redovisas.
● Sverige måste förankra politiken i vetenskap och axla sina skyldigheter enligt EU:s art- och habitatdirektiv.
EU:s naturvårdsdirektiv och gröna giv måste följas där vi ska återskapa och bevara naturliga processer i fungerande ekosystem. Miljöorganisationers rättigheter behöver stärkas, inte försvagas, och beslut måste grundas i vetenskap, inte på intresseföreningars lobbyarbete.
● De stora rovdjuren är här för att stanna.
Fokuseringen på antalet rovdjur och problem måste flyttas till ett lösningsorienterat arbete för samexistens och genomföras i praktiken. Ökad tydlighet om rättigheter och skyldigheter krävs för att mildra den polariserade debatten.
2010 skapade EU ett överträdelseärende mot Sverige gällande vargjakten som fortfarande ligger öppet.
Det är mycket möjligt att EU nu ställer Sverige inför EU-domstolen med kraftiga böter, betalda av skattepengar, som följd. Vi beklagar att det finns partier som så tydligt saknar en politik för landsbygden att vargen och miljöorganisationer har blivit ett sätt att ta bort fokus från de verkliga problemen: avsaknad av arbetstillfällen, utbildningar och service.
Daniel Ekblom, Viltvårdsgruppen, Naturskyddsföreningen Gävleborg
Magnus Orrebrant, ordförande, Svenska Rovdjursföreningen
Artikeln på DN.se:
https://www.dn.se/debatt/minskning-av-vargstammen-gar-emot-vetenskap-och-ratt/
