I den ständiga striden om referensvärden, gynnsam bevarandestatus och EU:s art- och habitatdirektiv kan man ibland glömma bort att det faktiskt är vargfamiljer som lever i våra skogar det egentligen handlar om. De jagar, leker, förökar sig och dör – precis som det ska vara i naturens gång. Men det är tufft att överleva. Här får vi veta mer om reviret Venabäcken.
Mellan Hallstahammar, Köping, Kolsva, Färna, Ramnäs och Surahammar ligger det västmanländska vargreviret Venabäcken, ett revir som täcker ca 47 000 ha. Venabäc- ken hittades för första gången säsongen 2018–2019. Året innan vandrade Kölstarevirets vargar på samma marker, men den familjen sköts bort under licensjakten i januari 2018. Den licensjakten blev omnämnd i tidningar och pressen. En grupp djurrättsaktivister dök upp och störde jakten och jägarna. Det var starka känslor på båda sidor. Allt kulminerade i att tumult uppstod och en grupp jägare gav sig handgripligen på en djurrättsaktivist, en ung tjej.
En kull valpar 2018, sen försvann hanen
När Kölstareviret raderades ut flyttade Venabäcken in. Venabäcken 1 bestod av en tik född i grannreviret Kesberget och en hane född i ett annat grannrevir, Färna. Tiken och hanen födde en första kull med valpar under våren 2018, sedan försvann hanen spårlöst och hans öde är fortfarande okänt.
Tiken och ett par valpar överlevde licensjakten 2023
Tiken bildade ett nytt par med en hane från ytterligare ett grannrevir, Vidaln-reviret. Det nya alfaparet fick ett par valpkullar, men reviret jagades under licensjakten 2023. Hanen och flera valpar sköts men tiken överlevde mirakulöst nog licensjakten. Enligt hörsägen så lyckades hon smita förbi inte bara en utan tre passkedjor och tog sig ut ur jaktområdet. Om hörsägen stämmer vet bara tiken och de inblandade jägarna. Hon återvände sedan till reviret tillsammans med ytterligare ett par valpar som även de hade överlevt jakten.
Tiken bildade sedan par med en ny hane från Tönsen-reviret, G130-22. De fick valpar våren 2023. Lyckan blev kortvarig. I januari 2024 var det åter dags för licensjakt. Samma revir. Alfatiken, som har beteckningen G55-17, klarade sig inte den här gången; hon fälldes i närheten av den sjö som har varit revirets hjärta.
Nya tiken försvann i grannreviret
Men den nya hanen överlevde. Enligt uppgifter bildade hanen ett nytt revir med en styvdotter och de fick valpar under våren 2024. De sista uppgifterna om styvdottern är från oktober 2024 och då befann hon sig inne på grannreviret Kesbergets område, sedan försvann hon för gott. Varför befann hon sig inne på ett grannrevir och vart tog hon vägen sedan? Ingen vet, man kan bara spekulera.
Hanen G130-22 bildade våren 2025 ett nytt revir med en tik från samma grannrevir som den tidigare alfatiken, Kesberget. Tillsammans fick de valpar våren 2025. Senaste informationen från länsstyrelsens inventering (och vår egen inventering) visar att alfaparet i Venabäckenreviret fortfarande lever och frodas i de västmanländska skogarna. Chansen är givetvis stor att de får ytterligare en kull med valpar under våren 2026.
Revir värt att bevara
En fråga som dyker upp är varför jagas reviret två på varandra efterföljande år? Ska reviret jagas ytterligare en gång under licensjakten 2027? Västmanlands och Örebro län har de tätaste vargpopulationerna och det finns givetvis en oro över vad som händer inför nästa licensjakt. Skulle en licensjakt 2027 på Venabäcken 5-reviret kunna motiveras med att reviret inte är genetiskt viktigt? Nej, Venabäcken 5 har en inavelskoefficient F = 0,152, vilket är lågt jämfört med medelvärdet för den skandinaviska vargpopulationen på F=0,213. Det finns all anledning att bevara reviret. Tiken och hanen kommer från revir som ligger långt ifrån varandra och de är inte nära släkt. Givetvis skulle man önska att genetiken var ännu bättre; som jämförelse kan nämnas att Svenska Kennelklubben rekommenderar en inavelskoefficient på maximalt F=0,0625, vilket motsvarar parning mellan kusiner. Den skandinaviska vargpopulationen har en inavelsgrad som motsvarar syskon.
Så går det till i de västmanländska skogarna, bortom referensvärden, gynnsam bevarande status och EU:s art- och habitatdirektiv.
Donato Pasquariello, Jimmy Magnusson
Bilden visar en oidentifierad varg i reviret. Foto Länsstyrelsen
Artikeln tidigare publicerad i Våra Rovdjur 2/2026
