Den 7 november meddelade länsstyrelserna sina beslut rörande licensjakten på varg för 2026. Jakten börjar den 2 januari och i I detta första steg för att nå ned till beslutade 170 vargar, ska populationen år 2026 sänkas till 270 individer. Det innebär att tilldelningen är så stor som 48 vargar. Dessa är fördelade på nio revir i det mellersta och södra förvaltningsområdet.
2026 års tilldelning är en ökning med 18 individer jämfört med årets licensjakt då 30 vargar fick dödas. Dock fanns 2025 bara vargfamiljer kvar i fyra av de fem reviren, så det totala antalet vargar som dödades i licensjakt 2025 blev 25 stycken.
Följande revir ska utplånas 2026:
• V:a Götalands län: 6 vargar i Klyftamons revir
• Örebro län: 18 vargar i Rombohöjden, Gällsjöhöjden, Tysslingen och Villingsbergs revir
• Västmanland/Dalarna: 6 vargar i Vargmossens revir
• Västmanland: 6 vargar i Myggsjöns revir
• Södermanland: 12 vargar i Ulva och Ösjö-reviren
Beslutet för 2026 har skett i samråd med södra förvaltningsområdet samt Norge som Sverige delar revir med. Ingen gränsöverskridande jakt kommer att ske i Norge 2026. Vilka revir som ska utplånas i Sverige baseras på fakta på individnivå. Ska Sveriges isolerade och genetiskt utarmade vargstam ha en, åtminstone teoretisk chans att överleva på sikt, är det enormt viktigt att inga genetiskt viktiga vargar dödas.
Reviret Klyftamon i Västra Götaland är ett exempel som är utvalt enligt de kriterierna.
– Vi fokuserar väldigt på vilka vargar som ska skjutas. Här finns inga genetiskt viktiga vargar, konstaterar Mia Bisther, rovdjurshandläggare på länsstyrelsen i Västra Götaland, och fortsätter:
– Den genetiskt viktiga hannen som tidigare fanns i reviret är skjuten i skyddsjakt. Dessutom har vargarna i det här reviret gjort en del angrepp.
Riskerar hamna under 270 individer
Kritik riktas mot den stora tilldelningen och att antalet är baserat på inventeringen 2024-2025 som avslutades 31 mars 2025. Den inventeringen visar bara på det antal vargar som funnits i Sverige under aktuell period. Den officiella siffran för 2025 var då satt till cirka 355 individer. Men sedan dess har mycket hänt vargstammen både i form föryngringar, men även naturliga dödsfall, licensjakt, skyddsjakt och illegal jakt. Enligt SLUs beräkningar baserade på förra årets licensjakt borde Sverige ha haft ungefär 314 vargar per den 1 oktober 2025. Med en licensjakt på 48 individer, riskerar vi då att hamna under 270 individer. Detta tas dock ingen hänsyn till eftersom tilldelningarna strikt följer SLUs beräkningsmodeller och ska baseras på 2024-2025 års inventering.
Norsk beräkningsmodell gav 323 vargar 2024/25
Värt att tänka på är också att siffran 355 är inte faktiskt räknade vargar, utan en ungefärlig siffra baserat på en beräkningsmodell. Enligt SLU kan den den faktiska siffran vara så låg som 281 eftersom där är ett stort spann. I en kompletterande beräkning enligt en annan beräkningsmodell, en så kallad ”öppen rumslig fångst-återfångstmodell” gjord av norska naturforskningsinstitutet NINA som svenska Skandulv samarbetar med, har antalet vargar i Sverige beräknats till 323 samma inventeringsperiod. Detta gör en tilldelning om 48 vargar för 2026 års licensjakt riskabelt nära 270.
Svenska Rovdjursföreningen är mycket kritisk till licensjakten på varg.
– Gynnsam bevarandestatus kan inte bestämmas politiskt, det är en strikt biologisk bedömning. Vargstammen i Sverige är redan väldigt liten, sårbar och genetiskt isolerad med hög inavelsgrad. Arten behöver i stället skyddas och få växa i antal och ges chanser till genetisk förstärkning genom invandring av vargar österifrån, säger Jenny Olsson, presstalesperson och styrelseledamot i Svenska Rovdjursföreningen.
– Jakten påstås ”balansera intressen” och minska konflikter. I praktiken handlar det om att tillmötesgå politiskt tryck och kortsiktiga intressen från vissa lobbygrupper, snarare än att fatta beslut grundade på fakta. ”
Svenska Rovdjursföreningen menar att detta är en ny bottennivå i svensk rovdjursförvaltning som kan orsaka oreparerbar skada. Den svenska vargstammen utgör en central del av den nordiska rovdjursfaunan och har en viktig ekologisk funktion att fylla. Att minska stammen ytterligare, trots att den redan är en av Europas mest genetiskt isolerade, är oförsvarligt.
Litet hopp om agerande från EU
Det finns dock en möjlighet att att EU inte godkänner det politiskt grundade beslutet om 170 vargar som gynnsam bevarandestatus, och öppnar ett överträdelseärende mot Sverige.
– Vi kan få en överträdelseanmälan från EU, men det har vi inte fått, konstaterar Mia Bisther.
– Till dess är det svensk lagstiftning som gäller.
Övrträdelseanmälan måste i så fall ske innan den 2 januari 2026, då licensjakten startar. Svenska Rovdjursföreningen ger dock inte upp utan kommer att överklaga licensjaktsbesluten.
Här nedan kan du läsa föreningens pressmeddelande:
Rovdjursföreningen om ökad licensjakt på varg 2026 Svenska Rovdjursföreningen är starkt kritisk till licensjakten på varg som nu är beslutad att genomföras i början av 2026. Att tillåta en omfattande jakt på ett fridlyst och rödlistat rovdjur är såväl olagligt som djupt oansvarigt och strider mot forskarnas rekommendationer, menar Svenska Rovdjursföreningen. Så här ser fördelningen ut: • V:a Götalands län: 6 vargar i Klyftamons revir • Örebro län: 18 vargar i Rombohöjden, Gällsjöhöjden, Tysslingen och Villingsbergs revir • Västmanland/Dalarna: 6 vargar i Vargmossens revir • Västmanland: 6 vargar i Myggsjöns revir • Södermanland: 12 vargar i Ulva och Ösjö-reviren • Gävleborg: 0 • Stockholm: 0 • Uppsala: 0 Enligt Naturvårdsverkets egna rapporter har vargstammen i Sverige fortfarande inte uppnått gynnsam bevarandestatus (GYBS), vilket är en förutsättning för att tillåta jakt enligt EU:s lagstiftning. Trots detta har Naturvårdsverket nyligen på uppdrag av regeringen rapporterat att 170 vargar är tillräckligt för att den svenska vargstammen ska överleva på lång sikt. – Gynnsam bevarandestatus kan inte bestämmas politiskt, det är en strikt biologisk bedömning. Vargstammen i Sverige är redan väldigt liten, sårbar och genetiskt isolerad med hög inavelsgrad. – Arten behöver i stället skyddas och få växa i antal och ges chanser till genetisk förstärkning genom invandring av vargar österifrån”, säger Jenny Olsson, presstalesperson och styrelseledamot i Svenska Rovdjursföreningen. Föreningen menar att detta är en ny bottennivå i svensk rovdjursförvaltning som kan orsaka oreparerbar skada. Den svenska vargstammen utgör en central del av den nordiska rovdjursfaunan och har en viktig ekologisk funktion att fylla. Att minska stammen ytterligare, trots att den redan är en av Europas mest genetiskt isolerade, är oförsvarligt. En del menar att vargen bör jagas för att den konkurrerar med jägarna om viltet och ibland dödar tamboskap. Enligt statistik räknas andelen vargdödade tamdjur i promillen. Rovdjursavvisande elstängsel (RAS) är mycket effektiva för att skydda boskap mot varg, och djurägare kan både få ekonomiskt bidrag från staten och gratis hjälp med arbetet från Svenska Rovdjursföreningen. För lösa jakthundar är risken för vargangrepp betydligt mindre än för andra faror och många metoder finns för att skydda sina hundar. – Jakten påstås ”balansera intressen” och minska konflikter. I praktiken handlar det om att tillmötesgå politiskt tryck och kortsiktiga intressen från vissa lobbygrupper, snarare än att fatta beslut grundade på fakta, säger Jenny Olsson. – När licensjakten infördes 2010 var ett av argumenten att den skulle öka acceptansen för varg. Vi kan nu konstatera att så inte har skett, avslutar Jenny Olsson. Vi kräver att Sverige prioriterar samexistens och konfliktförebyggande åtgärder framför dödande av fridlysta rovdjur. Svenska Rovdjursföreningen kommer att överklaga jaktbesluten. Jenny Olsson, Presstalesperson 072-240 33 76 jenny.olsson@rovdjur.se |
Susann Engqvist, Foto Günter Lenhardt
