Om en knapp månad, den 13 september, är det val i Sverige. För oss är förstås rovdjursfrågorna viktiga . Vi har ställt sex frågor till riksdagspolitikerna. Vad vet och tänker de till exempel om EU-bidrag för RAS och löshundsjakt?
- Vargjakten 2026 blev inställd efter överklagande från bland andra Svenska Rovdjursföreningen. Ett av skälen till detta är att EU-kommissionen underkänner det referensvärde om 170 vargar som regeringen beslutat. Hur tänker ert parti säkerställa att Sveriges rovdjurspolitik har adekvat vetenskaplig grund och följer EU:s art- och habitatdirektiv i framtiden?
V- Vi kommer att arbeta för att vargens referensvärde baserar sig på vetenskapligt underlag från forskare och inte utifrån politiskt godtycke som regeringen gjort.
MP- Det är viktigt att skilja på och ha respekt för vad som är politik och vad som är vetenskap, något som den här regeringen inte har gjort när de bestämde vad vetenskapen skulle landa i för antal vargar. Politiskt sätter vi upp riktning och målsättning, sen får vetenskapen och expertmyndigheter bistå med uträkningar med mera. Vi i Miljöpartiet kommer att hålla på denna princip och lyssna på vetenskapen, som är tydlig i att vi behöver en större vargpopulation för att säkra vargens långsiktiga överlevnad i Sverige. Vårt mål är hållbara och välmående populationer, för att stoppa och vända förlusten av arter och fungerande, livskraftiga ekosystem.
S – Vi vill se en vargstam om 170–270 vargar för att öka tryggheten för de som bor i vargområden och begränsa skador på betesdjur, jakthundar och annan tamboskap. Samtidigt måste vi säkerställa att vi bevarar en livskraftig vargstam. Naturvårdsverket har bedömt att en livskraftig vargstam kan bevaras vid det intervallet.
C- Centerpartiet vill möjliggöra en utökad licensjakt på varg. För att detta ska vara förenligt med EU:s regelverk krävs ytterligare förvaltningsåtgärder. Vi ser exempelvis behov av en förstärkt genetisk förvaltning, förbättrad övervakning av populationen samt en utvecklad samverkan med Finland och Norge kring den gemensamma vargförvaltningen.
L – Politiken måste ha ett nära samarbete med sina expertmyndigheter, särskilt Naturvårdsverket.
M – Vi anser att rovdjurspolitiken redan idag bygger på vetenskaplig grund och gällande regelverk.
KD – Vårt mål om 170 vargar ligger fast. Vår bedömning som baseras på aktuell forskning, är att det är möjligt att upprätthålla gynnsam bevarandestatus med nuvarande referensvärde kombinerat med de förvaltningsåtgärder som det avsatts mycket pengar för.
SD – Vi bedömer att det finns gott om forskning som stöder att det går att förena livskraftig vargstam med en betydande minskning av antalet individer från dagens nivåer.
- Enligt forskarna på SLU räknar man med att minst cirka 20% av vargarna i Sverige dödas illegalt, det är den vanligaste dödsorsaken och vissa områden är kända som “svara hål” där vargar försvinner spårlöst. Nyligen fälldes också sex män som skjutit en björnhona med ungar under licensjakten. Vilka konkreta åtgärder vill ert parti vidta för att minska illegal jakt på rovdjur och säkerställa att licensjaktpå stora rovdjur (om ni anser att det ska bedrivas) genomförs på ett lagligt, etiskt och hållbart sätt?
V -Omfattningen av illegal jakt på varg och även andra stora rovdjur är allvarlig och arbetet mot detta behöver stärkas.Vi vill stärka det förebyggande arbetet för att minska rovsdjursangrepp på tamdjur och förbättra ersättningen för rovdjursangrepp. För att mer systematiskt arbeta för att minska den illegala jakten på rovdjur borde Sverige anta en konkret målsättning för detta och Naturvårdsverket borde få i uppdrag att genomföra återkommande uppskattningar av den illegala jaktens omfattning.
MP- Illegal jakt är aldrig acceptabelt. Jägarorganisationerna har ett stort ansvar att sätta normer och på olika sätt jobba med frågan, och framförallt visa att illegal jakt inte kan accepteras inom jägarkåren. Det bör vara ett villkor för att få pengar från viltvårdsfonden. Rättsväsendets arbete med illegal jakt behöver stärkas, och prioriteras mycket högre, och det behövs ett starkare samarbete mellan myndigheter, forskning, polis och åklagare för att spåra de nätverk som sköter försäljning av skjutna rovdjur. Det finns goda exempel där jaktlag, länsstyrelse och polis framgångsrikt arbetat mot problemet, det visar att tätt och engagerat samarbete kan nå framgång. Det behövs en utredning som tar ett bredare grepp på frågan, bland annat förslaget om att ge länsstyrelserna ett utpekat ansvar enligt jaktlagen.
S- De allra flesta som jagar i Sverige tar sin jakt på mycket stort allvar och är noga med att förlja regler och genomföra sin jakt på ett så skonsamt sätt som möjligigt. Brott mot lagar och regler ska givetvis beivras. Det kan också finnas behov av ytterliggare kunskapshöjande åtgärder jämtemot de som bedriver licensjakt.
C- Centerpartiet tar starkt avstånd från all illegal jakt. De som begår sådana brott ska lagföras. Erfarenheten visar att brott minskar när upptäcktsrisken ökar. Därför vill vi stärka polisens närvaro på landsbygden och ge rättsväsendet bättre resurser och verktyg för att förebygga och bekämpa den här typen av kriminalitet.
L- Att bekämpa jaktbrott är polisens ansvar. Effektiv bekämpning kräver rätt kompetens, rätt utrustning och rätt fordon. Liberalerna har, genom regeringen, gjort stora satsningar på att förstärka polisen, för att de ska ha råd att göra de insatser som gör skillnad.
M- Vi anser att all brottlighet oavsett karaktär måste bekämpas. Vi har därför ökat resurser till rättväsandet.
KD-Vi vill fortsatt se licensjakt på rovdjuren. Laglig jakt är också en form av förebyggande arbete mot illegal jakt. Det är viktigt att viltstammarna förvaltas på ett sätt som både tar hänsyn till människor som bor och verkar i området och till en gynnsam bevarandestatus. Alla former av illegal jakt, oavsett om den rör rovdjur, klövvilt eller andra djur är förkastlig. Dessutom minskar utrymmet för markägare och jägare att bruka viltet som resurs. Det är för oss självklart att jakt ska bedrivas under kontrollerade former inom lagens gränser.
SD – Jaktbrott är olagligt och ska beivras. Vi ser inget behov till förändrad lagstiftning på området.
- EUs medlemsländer kan söka bidrag för att öka samexistens med stora rovdjur, till exempel för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. EU har även beslutat att med- lemsländer kan ge full ersättning (100 %) för investeringar i skyddsåtgärder och skador orsakade av stora rovdjur. Många länder har sökt och fått bidrag, tex Frankrike, Tyskland, Grekland, Spanien och Österrike. Hur ställer sig ert parti till att Sverige ansöker om dessa medel från EU och om svaret är positivt, till vad ska pengarna i så fall användas?
V-Vi ser positivt på detta och har även lagt budgetförslag i riksdagen för ersättning till hela arbetskostnaden när man sätter upp rovdjursavvisade stängsel samt för ökad ersättning vid skador orsakade av stora rovdjur.
MP- Självklart ska Sverige söka tillgängliga medel för att jobba förebyggande och därmed bidra med att sänka konfliktnivån i den polariserade rovdjursfrågan. Det kan handla om stöd för rovdjursavisande stängsel, underhåll av dessa, dialogprocesser och ny smart teknik för att varna djurägare innan rivning hinner ske, eller aktivt skrämma bort rovdjur.
S- I det fall EU-medel kan användas till att förbättra situationen för svenskar är vi givetvis positivt inställda till att söka sådana medel.
C- Vi anser att det nuvarande systemet med nationellt finansierat stöd för rovdjursavvisande stängsel fungerar väl och är att föredra framför ett EU finansierat system. Ett nationellt finansierat stöd ger större flexibilitet och bättre möjligheter att anpassa stödet efter svenska förhållanden. Sverige förlorar inte heller EU medel genom detta, eftersom vi redan ”hämtar hem” så mycket pengar som vi kan.
L- Pengarna borde göras tillgängliga för lantbrukare vars djurbesättningar är hotade av varg. Det är ett bra sätt att förbättra förutsättningarna för samexistens mellan människa och rovdjur.
M- Det kan vara lämpligt att söka EU-bidrag där det finns möjlighet, men vi har inte tagit ställning i denna specifika fråga.
KD – Vi ställer oss positiva till detta och pengarna skulle i så fall användas till investeringar i skyddsåtgärder.
SD – Vi har inget sådant förslag.
- Sedan 1938 har Sveriges två jägarorgansationer haft regeringens uppdrag att sköta den så kallade “viltvården” i landet. Idag är under 3 % av Sveriges befolkning jägare, men trots det har jaktintresset oproportioneligt stort inflyt- ande på politiken och majoriteten av forskningen rörande stora rovdjur har direkt anknytning till jakt. Hur vill ert
parti säkerställa att forskning om stora rovdjur och politiska beslut även gynnar andra, större, intressen som exempelvis naturskydd/bevarande och frilutsliv?
V -Vi kommer att fortsätta att arbeta för att främja forskning som underlättar omställningen till ett hållbart samhälle och där exempelvis naturskydd är centralt.
MP- Jaktpolitiken behöver som alla andra politikområden utgå från ett ekosystemperspektiv, behovet av livskraftiga ekosystem är helt grundläggande och måste sättas först. Men varken befintlig lagstiftning och domslut, eller åtaganden både inom EU och FN om att stoppa artförlusten verkar räcka till för att stoppa regeringen från att fatta beslut som riskerar den långsiktiga överlevnaden
för vargen. Inte heller verkar det räcka för att regeringen verkligen ska inkludera de här åtagandena, och intressen som till exempel friluftslivet, inom den bredare rovdjurspolitiken. Kortsiktigt behöver vi rösta bort den här regeringen, och få en regering på plats som på allvar vill värna alla våra arter och vända naturkrisen. Långsiktigt behöver vi jobba med att höja kunskapsnivån om rovdjursfrågor i samhället generellt, och visa på alla möjligheter som finns med olika lösningar för samexistens mellan människor och rovdjur.
S- Politk handlar ofta om att avväga målkonflikter och som beslutsfattare är det därför viktigt att ta in information ifrån alla aktörer som har viktiga perspektiv att bidra med.
C-Vi delar inte bilden av att två jägarorganisationer har ett övergripande ansvar för viltvården. Däremot spelar de en viktig roll i en etisk, kunskapsbaserad och lokalt förankrad viltförvaltning. Centerpartiet vill värna forskningens frihet och motsätter sig politisk detaljstyrning av forskningsinriktning. Istället vill vi stärka lärosätenas självständighet, både finansiellt och organisatoriskt, så att forskningen kan utvecklas brett och oberoende. Det är viktigt att svenska politiker tar hänsyn till olika intressen. Hur dessa avvägningar balanseras avgörs i slutändan genom demokratiska val.
L- Det stämmer inte att forskningen om rovdjur är ensidig och dominerad av jägarnas perspektiv. Även viltvårdsfondens medel, som ju är insamlade från jägarna, går till breda forskningsinsatser. Hittills i år har två forskningsprojekt beviljats miljonbelopp från viltvårdsfonden för att kart-
lägga våra rovdjursstammars åldersstruktur, utbredning och genetik. Därutöver menar Liberalerna att akademin ska stå fri från politisk, ideologisk och annan otillbörlig påverkan. För att kunna fatta vetenskapligt baserade beslut behöver vi därför både stärka tillgången till relevant forskning i beslutsprocesser och värna den akademiska friheten, så att forskningen kan vara oberoende och kritisk.
M-Vi delar inte problembeskrivningen. Men vi är öppna för att även fortsättningsvis se till att naturskydd/bevarande och friluftsliv vägs in.
KD- Vi ser det som naturligt att jägarorganisationer har en röst i detta sammanhang men det är förstås viktigt att andra röster också kommer till tals. Vi ser inte idag behov av specifika ändringar i nuvarande arbetssätt.
SD – Vi vill värna den ordning vi har idag där Sveriges jägare tar ett stort ansvar på området.
- I snitt dödas cirka 10-15 hundar årligen av varg. Enligt statistik från SLU Viltskadecenter sker cirka 80 % av dessa angrepp i samband med jakt. Hur ser ert parti på löshundsjakten och ett eventuellt förbud eller begränsningar för till exempel ersättning om hund släpps i känt vargrevir?
V- Vi är inte för förbud mot löshundsjakt eller begränsning av ersättning.
MP – Vi anser att det i första hand är hundföraren som
ansvarar för hundens säkerhet vid jakt med lös hund. Hundägaren är ansvarig för att vara försiktig, och beakta om man befinner sig inom ett vargrevir till exempel, för att undvika att olyckor sker.
S- Löshundjakt är ett viktigt inslag i den svenska jakten och ibland nödvändigt för att klara viltvården. Det är vikt- igt att de som bedriver löshundsjakt och de hundar som används är tränade för uppgiften och har de kunskaper som krävs för att i möjligast mån undvika angrepp från exempelvis varg.
C- Centerpartiet anser att löshundsjakt ska få fortsätta bedrivas på samma sätt som i dag. Det är en traditionell svensk jaktform som både är effektiv och djupt rotad i nordisk jaktkultur.
L- Vargstammen är ett gemensamt ansvar och en gemensam rikedom, men för många som får vargen som granne utgör den ett problem. Att undanhålla ersättning från just dem som drabbas hårdast, skulle öka motsättningen och polariseringen i frågan. Liberalerna vill inte begränsa löshundsjakten, och vi vill använda ersättningssystemet för att kompensera de som drabbas av problem på grund av att vi har varg i Sverige.
M- Vi vill inte begränsa löshundsjakten.
KD – Vi anser att löshundsjakt är en del av det svenska kulturarvet och bör skyddas och värnas politiskt. Vi vill klassa den som immateriellt kulturarv.
SD – Vi har inget förslag om att begränsa löshundsjakt på något sätt.
- Debatten mellan olika intressegrupper när gäller rovdjur, särskilt varg är ofta högljudd. Vad är ert partis tankar och förslag på åtgärder för att kunna minska motsättningarna och öka förståelsen mellan de olika grupper som intresserar sig specifikt för rovdjursfrågor? Och hur kan ert parti medverka till detta?
V- Att stärka det förebyggande arbetet mot rovdjurskador och förbättra ersättningen tror vi är en viktig del. Men berörda aktörer och grupper behöver även involveras i en långsiktig strategi för en rovdjursförvaltning som säkerställer långsiktigt gynnsam bevarandestatus för våra stora rovdjur. För oss som parti är det viktigt att lyssna och ta del av allas synpunkter på förvaltningen av vår rovdjur.
MP – Det skulle behövas fler dialogprocesser, och ett systematiskt arbete för att förhindra och förebygga rov- djurskonflikter. Detta kan göras genom instruktioner och uppdrag till myndigheter, men också organisationer kan bidra stort med att hålla en god ton. Informationsunderlag om olika rovdjur bör ha krav på vetenskaplig grund och föras fram neutralt.
S- Det är mycket olyckligt att debatten i fråga om rov-
djurspolitik ofta blir infekterad och inte sällan bidrar till en ökad konflikt mellan stad och land. Alla har ett ansvar att inte bidra till onödigt högt tonläge och som politiker har man ett särskilt stort ansvar. Därför är det viktigt att vara lyhörd och lyssna in så många röster som möjligt med intentionen att förstå allas perspektiv på frågan.
C- Frågan är viktig och kräver ett långsiktigt arbete. Motsättningar kan minska genom ökad dialog och delaktighet mellan berörda grupper, exempelvis genom gemensamma samrådsprocesser. Det är även centralt att beslutsfattandet är transparent och tar hänsyn till flera perspektiv – såsom naturvård, jakt och människors möjligheter att leva och verka på landsbygden. Centerpartiet vill bidra till ett sådant förhållningssätt, både i den offentliga debatten och i politiska beslut, med målet att öka förståelsen och minska konflikterna.
L- På båda sidor i debatten finns politiker som försöker dra nytta av polariseringen genom att göra sig den ena sidans mest högljudda förespråkare, samtidigt som de svartmålar den andra sidan. Vi förespråkar istället en balanserad politik som bejakar både livskraftiga rovdjurs- stammar och hänsyn till de som på olika sätt påverkas negativt. Liberaler vet att alla förlorar om svartvitt tänkande får dominera debatten.
M – Vi vill utöka möjligheten till skyddsjakt, då vi anser att hållbar förvaltning görs med jakt och att det kan öka acceptansen hos de djurägare som drabbas av angrepp från de stora rovdjuren.
KD- Vi instämmer i att det tyvärr ofta blir ett högt tonläge i rovdjursfrågorna och det är alla inblandade parter ansvariga för att motverka.
SD – Licensjakt och ansvarsfulla rovdjursnivåer, inklusive en minskad vargstam, är viktiga förslag för att minska konflikterna på området.
Vill du ta del av fler svar från politiker? Vi har också ställt en rad frågor i samband med licensjakten på lodjur tidigare i år:
Enkäten är tidigare publicerad i VR 2/26 och är genomförd av Susann Engqvist,.
Oredigerade svar från respektive partis pressavdelning.
Fotomontage Susann Engqvist
