Enligt Länsstyrelsens beslut är syftet med vargjakten att begränsa de socioekonomiska konsekvenserna och att vargen inte påtagligt ska försvåra möjligheten att hålla tamdjur, särskilt fårnäring, i rovdjurstäta områden. Men hur stort är egentligen problemet, frågar sig Anders Ekholm, boende i Gävleborgs län, i en debattartikel i Arbetarbladet.

I Gävleborg ska nästan 30 procent skjutas av det antal vargar som berörde länet, enligt senaste inventering (18 av 61). En omfattning som inte kan betraktas som begränsad och rimlig enligt de strikta direktiv som finns för skyddade och hotade rovdjur! Hur stort är problemet egentligen som föranleder denna omfattande jakt? 

Inte alls så omfattande som anges om man tittar på antalet angrepp av varg inom länets jordbruksnäring. Under perioden 2001 till 2021 står vargarna i Gävleborg i snitt för endast 2,8 årliga angreppstillfällen och antalet drabbade tamdjur utgör i snitt bara 14,7 tamdjur och där cirka 93 procent utgörs av får och lamm.

Detta betyder att bara 0,08 procent av länets alla får och lamm årligen angrips av varg. En omfattning som knappast påtagligt kan försvåra för näringen. I reviret Tinäset, som är föremål för licensjakt, finns inga angrepp på tamdjur eller hundar registrerade. Någon tydlig ökande trend i länet i takt med ökad vargstam kan heller inte ses i statistiken för hela länet. Är det rimligt att vargen ska straffas för dessa få skador?

Läs hela artikeln här, och dela den gärna vidare:

https://www.arbetarbladet.se/2023-01-06/vargjakten-kan-liknas-vid-en-utrotningskampanj?shareSource=sharebutton&fbclid=IwAR2eBotECxi6eb9rWj4k-hkzYa-TGI-EptudVVFnRW6CIUVtuF8YCZVyZXc

Ditt stöd är viktigt för att hjälpa oss i vårt arbete för att våra stora svenska rovdjur ska få leva kvar i vår natur. De är ovärderliga.

Rovdjursföreningen

Mer från Nyheter