Naturvårdsverket överlåter licensjaktbesluten för varg på länsstyrelserna för två år framåt. Miniminivån ligger kvar på 300.
Licensjakt på stora rovdjur fattats regionalt på länsnivå. Dock brukar delegeringen av besluten endast gälla ett år/en licensjakt i taget. Nu har Naturvårdsverket gett länsstyrelserna mandat att fatta licensjaktbeslut för varg under två år i följd. Samtidigt har man fastställt miniminivåerna för varg till 300, fördelat på 0 vargar i norra förvaltningsområdet, 225 vargar i det mellersta och 75 i södra förvaltningsområdet.
– Att vi ger licensjaktbeslut för två år istället för som tidigare bara ett, gör vi för att länsstyrelserna ska kunna arbeta lite mer långsiktigt, menar Hanna Ek, biträdande chef på viltförvaltningsenheten, Naturvårdsverket
Hanna Ek är dock noga med att poängtera att detta inte betyder att man måste ta beslut om licensjakt. Miniminivåerna får inte underskridas, de är grunden i rovdjursförvaltningen och utan miniminivåer har Naturvårdsverket inte stöd för att delegera licensjakt på stora rovdjur till länsstyrelserna.
-Det går förstås inte att bara tänka regionalt utan nationella hänsyn måste alltid tas. Allt bygger på samarbete och samverkan.
Svårt enas om vargfördelningen
Beslutet om miniminivån om 300 vargar har tagit lång tid eftersom länsstyrelserna i mellersta och södra förvaltningsområdet själva inte har kunnat enats om fördelningen. Därför fattade Naturvårdsverket beslut om nya uppdaterade miniminivåer för varg som bedöms ligga i linje med de rovdjurspolitiska målen. Miniminivån för det mellersta rovdjursförvaltningsområdet fastställs till 225 individer och miniminivån för det södra förvaltningsområdet fastställs till 75 individer. I södra förvaltningsområdet innebär det en ökning med 75 vargar.
Dock är beslutet baserat på inventeringsresultatet 450 vargar vintern 2022/23, vilket är betydligt fler vargar än senaste inventeringen 23/24 som kom fram till 375 vargar. Beslutet om miniminivån, som brukar löpa över fem år, är denna gång tvåårigt.
– Det har varit en lång process, tanken var att vi skulle ha miniminivåerna klara redan förra året, därför hann vi inte fatta något beslut innan det nya inventeringsresultatet kom nu i juni. Det var inte mycket att göra åt, vi kunde inte börja om hela arbetet igen. Att det är ett beslut på bara två år är med anledning av det pågående regeringsuppdraget om att kunna sänka miniminivån till 170-270 vargar och att miniminivån för varg ska rapporteras till EU 2025, konstaterar Hanna Ek.
Stora krav på länsstyrelserna
Mia Bisther, rovdjurshandläggare i Västra Götaland, tycker inte att det är konstigt att båda besluten är på två år.
– De besluten hänger nog ihop, men det är heller inte ovanligt att vi har beslut som är fleråriga, till exempel när det gäller skyddsjakt på örn på flygplatser. Rent arbetsmässigt kan det vara en fördel att inte behöva ansöka varje år, det spar tid och kraft för länsstyrelserna.
Mia Bister berättar att redan nu börjar man hålla de första mötena i mellersta förvaltningsområdet inför licensjakten januari 2025.
– Miniminivån sattes ju med inventeringen 22/23 som underlag, eftersom mellersta och södra hade svårt att enas om hur vargarna skulle fördelas. Det fanns motstånd i de södra länen, men det är ju beslutat att även vargen ska spridas söderut, det går inte att bara ta emot lodjuren. Men eftersom vargstammen nu har minskat ställs väldigt stora krav på att länsstyrelserna om de fattar beslut om licensjakt nästa år.
– Jag önskar att man kunde arbeta mer proaktivt och innovativt med information och förebyggande istället. Men det är ett betydligt hårdare klimat numera och många ser jakt som enda lösningen. Vi här i Västra Götaland gick till exempel ut med ett erbjudande om att gratis inspektera stängslen hos får- och getuppfödare för att se vad där fanns för eventuella svagheter, ett bra, vanligt stängsel, räcker ofta långt. Men det vara bara 5-6 stycken av de flera tusen som vi skickat ut till som nappade…
Inget måste att besluta om licensjakt
Att Naturvårdsverket överlämnar rätten att besluta om licensjakt på varg innebär inte per automatik att länsstyrelserna måste besluta om licensjakt, bara att de ges möjligheten. Länsstyrelserna har ett stort ansvar för att bedöma om licensjakt i det egna länet är i linje med gällande regler och hänsyn till populationen på nationell nivå måste tas. Liksom för till exempel licensjakt på lodjur måste samråd ske i de olika länen i respektive förvaltningsområde.
Det är Länsstyrelserna själva som ansvarar för att bedöma om gynnsam bevarandestatus för arten kan upprätthållas i samband med ett beslut om licensjakt. Länsstyrelserna är även ansvariga för att göra bedömningar om var uttaget vid en eventuell licensjakt ska ske samt hur man kan främja etableringen av genetiskt värdefulla individer och underlätta spridningen till nya områden.
– Att Naturvårdvårdsverket delegerar rätten till licensjakt till länsstyrelserna trots att vargstammen har minskat kraftigt är synnerligen beklagligt. Vi förväntar oss verkligen att länsstyrelserna inte beslutar om någon licensjakt för 2025 när vargen är så utsatt som den är, konstaterar Magnus Orrebrant, ordförande Svenska Rovdjursföreningen.
Beslutet om att delegera licensjakten på varg till länsstyrelserna gäller från den 10/6 2024 fram till den 15/2 2026
Susann Engqvist
Photo: Staffan Widstrand/Swedensbigfive.org
