Mindre rovdjur
Vetenskapliga namn
Fjällräv (Vulpes lagopus)
Rödräv (Vulpes vulpes)
Utter (Lutra lutra)
Småvessla (Mustela nivalis)
Familj
Alla tre tillhör ordningen rovdjur. Fjällräven och rödräven tillhör familjen hunddjur medan utter och småvessla tillhör familjen mårddjur. Fjällräven är upp mot 65 centimeter lång. Rödräven är upp mot 90 centimeter, uttern kan bli hela 80 centimeter lång medan småvesslor bara bli knappt 20 centimeter långa.
Utseende
Fjällräven liknar en rödräv men har kortare nos och ben men är även mindre. Rödräven kan också vara färgad i svarta partier i den röda pälsen och kallas då ”korsräv”. Uttern är en långsmalt ganska kraftigt mårddjur anpassad till ett liv i och nära vatten. Småvesslan å andra sidan är inte mycket större än en sork men är långsmal och slank.
Levnadssätt
Fjällräven är främst aktiv i skymningen då den letar efter smågnagare. Den äter också på kadaver som de stora rovdjuren lämnat efter sig. Rödräven äter vad den lyckas jaga – sorkar och möss, harar, rådjurskid men även kadaver. Småvesslan kan vara aktiv under hela dygnet och söker framför allt sork, även i sorkgångar. Uttern är beroende av vatten för att kunna fiska. Små fiskar äter den direkt i vattnet men större fiskar brukar den ta i land för att äta i strandkanten.
Utbredning
Fjällräven finns på kalfjället framför allt i Jämtlands och Västerbottens län. Utter finns numer i hela Sverige, precis som småvessla och rödräv.
Fortplantning
Fjällräven föder sina ungar på våren i gryt som ligger i sandig mark i fjällen. Rödräven kan hitta sina gryt under uthus, i grävlingsgryt och egna grävda hålor var som helst. Uttern föder sina ungar på en skyddad men inte utgrävd plats medan småvesslan föder sina ungar i en fodrad viloplats. Som de flesta rovdjur är de framför allt aktiva runt gryning och skymning.
Föda
Fjällräv och småvessla äter mest smågnagare, liksom rödräven som också kan ta fåglar och deras ägg. Utter äter fisk men även kräftor och groddjur, ibland även fåglar och mindre däggdjur.
Hotkategori
Fjällräv är rödlistad som starkt hotad (EN), utter som nära hotad (NT). Varken rödräv eller småvessla är rödlistad.
Antal i Sverige
Det finns ungefär 165 vuxna fjällrävar, runt 4 000 vuxna uttrar och ett okänt antal småvesslor i Sverige. Det sker ingen inventering av rödräv men de antas vara mer än 150 000 individer på vintern. Årligen skjuts ungefär 70 000 rävar i Sverige
Fjällräv
Hotkategori:
Starkt hotad (EN)
Hot:
Global uppvärmning, konkurrens från rödräv
Antal:
Ca 165 individer
SLU Artdatabanken/Rödlista. Hotstatus på den svenska rödlistan bedöms utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer.
- Livskraftig (LC)
- Nära hotad (NT)
- Sårbar (VU)
- Starkt hotad (EN)
- Akut hotad (CR)
- Nationellt utdöd (RE)
- Utdöd i vilt tillstånd (EW)
- Utdöd (EX)
Utter
Hotkategori:
Nära hotad (NT)
Hot:
Miljögifter, habitatförstörelse
Antal:
Ca 4 000 vuxna individer
SLU Artdatabanken/Rödlista. Hotstatus på den svenska rödlistan bedöms utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer.
- Livskraftig (LC)
- Nära hotad (NT)
- Sårbar (VU)
- Starkt hotad (EN)
- Akut hotad (CR)
- Nationellt utdöd (RE)
- Utdöd i vilt tillstånd (EW)
- Utdöd (EX)
Småvessla & Rödräv
Ej listad i någon hotkategori eller närliggande.
Mindre rovdjur i naturen
De här djuren lever i väldigt olika miljöer. Fjällräven lever på kalfjället, småvesslor och rödräv i många olika naturtyper och uttrar främst längs vatten.
Tassavtryck
Fjällrävens spårstämpel liknar ett litet rödrävsspår men lämnar vintertid inte avtryck efter trampdynorna eftersom tassen är så hårig. Fjällrävens tassavtrycket är mellan 5 och 6 centimeter långt medan rödrävens är mellan 5 och 7 centimeter.
Uttern har faktiskt ännu större spårstämplar, de kan vara mellan 7 och 9 centimeter och ibland kan man se antydan till fötternas simhud i spåret.
Småvesslornas spårstämplar är däremot väldigt små, mellan en och knappt två centimeter, och det går oftast inte att utskilja avtryck av tår i spårstämpeln.
Rödrävsspår
Utterspår
Mindre rovdjurs påverkan på ekosystemet
Fjällräven har tidigare följt i de stora rovdjurens fotspår. I Svalbard kan fjällrävar fortfarande dra nytta av kadaver från isbjörnar. Nu börjar rödräven kolonisera fjällrävens levnadsområde när klimatet blir varmare.
Rödräv kan vara det rovdjur som tar mest rådjurskid, harar och skogsfågel. Eftersom både lodjur och varg dödar rödräv så kan förekomsten av de stora rovdjuren indirekt därför påverka förekomsten av rådjur, harar och skogsfågel. I sin tur kan rödräv smitta både lodjur och varg med rävskabb.
Rödräv, fjällräv och småvessla är rovdjur som snabbt kan öka i antal om det finns gott om smågnagare. På så sätt håller de populationen av smågnagare i schack. Småvesslor är dessutom mat för rovfåglar och ugglor.
Utter fungerar på ett liknande sätt i sötvatten där den tillsammans med gädda kan vara en viktig toppredator.
Inventering av mindre rovdjur
Det är ingen myndighet eller organisation som övervakar antalet småvesslor eller rödrävar i landet, men Svenska Jägareförbundet för statistik på antalet rävar som dödas i jakt varje år. Inga studier har gjorts för att ta reda på hur många småvesslor det finns i Sverige.
Förföljelse och jakt
Förföljelse
Det svenska fjällrävsbeståndet minskade kraftigt i slutet av 1800-talet på grund av jakt. Den fredades 1928 i Sverige men har aldrig återhämtat sig.
Rödräven har jagats sedan urminnes tider för sin päls skull. Under 1980-1990 talen var rödräven drabbad av skabb och avskjutningen minskade då betydligt. Rävarna verkar ha återhämtat sig men än idag händer det att skabbrävar påträffas.
Uttern jagades tidigare men har speciellt drabbats av miljögifter som kom ut i naturen under 1950-60-talen, gifter som uttern får i sig via födan och som sedan blir kvar i dess kropp.
Småvessla jagades tidigare, oftast med fällor, men jakten tros inte ha påverkat beståndet nämnvärt.
Jakt
Ingen laglig jakt förekommer på fjällräv eller utter. Småvessla ingår inte i den allmänna jakten men fällfångst får bedrivas för att förebygga skador på byggnader. Det skjuts ca 60 000 – 80 000 rödrävar årligen.
Svenska Rovdjursföreningens vision för mindre rovdjur
Ingen allmän jakt
De mindre rovdjuren finns ofta i högre tätheter än de större. Deras påverkan på de ekologiska systemen är därför stor, även om det inte skrivs lika mycket om dem.
Svenska Rovdjursföreningen tycker inte att någon allmän jakt ska bedrivas på fjällräv, utter och småvessla. När det gäller jakt på rödräv har Svenska Rovdjursföreningen för närvarande ingen officiell hållning.
.
Sveriges stora & små rovdjur
Vad vet du om rovdjuren du delar ditt avlånga land med?
Visste du att en björn kan äta 1/3 av sin vikt i bär varje dag? Att lodjurshonan kan lämna sina ungar i upp till 24 timmar för att jaga? Att vargföräldrar kan hålla ihop livet ut och uppfostrar sina valpar tillsammans? Nedan kan du läsa på om de stora och de små.
