Järv
Vetenskapligt namn
Gulo gulo (Linnaeus 1758)
Familj
Järven är Europas största mårddjur. Mårddjuren är den artrikaste familjen inom ordningen rovdjur. Det finns två underarter av järv, en i Nordamerika och en i Europa och Asien. Järven är närmast släkt med mårdar.
Utseende
Järven har ett litet huvud med små öron, korta ben med mycket stora tassar i förhållande till resten av kroppen. Till färgen påminner den mycket om en liten björn, till rörelsemönster och beteende påminner den om en riktigt stor grävling. En vuxen järvhane väger ungefär femton kilo och en vuxen hona runt tio kilo. Mankhöjden är 40 till 45 centimeter.
Levnadssätt
Järven har revir som den försvarar från andra järvar av samma kön. Hanar har stora revir som överlappar flera honors revir. Reviren markeras med urin, klösande och krafsande och med doftsekret. Järvungarna föds i lyan i februari-mars. Ungarna lämnar lyan med modern i slutet av april eller början av maj. Parningstiden sträcker sig från april till augusti, men flest parningar sker nog i juni. I slutet av augusti börjar ungarna vandra ut från honans revir.
Utbredning
Järven finns bara i Sverige och Finland inom EU. Arten förekommer på hela norra halvklotet, från Skandinavien till östra Sibirien och i norra Nordamerika. I Sverige finns järven stationärt från Dalarna och norrut
Fortplantning
Honan har fördröjd fosterutveckling, parning sker oftast i juni men fosterutvecklingen avstannar tidigt och återupptas runt midvintern. Efter en dräktighetstid på 40-50 dagar föds ungarna i februari-mars.
Föda
I Sverige är den huvudsakliga födan ren och älg, både byten som den tar själv och rester från lodjur och varg. Järven jagar även småvilt som hare, bäver, skogsfågel och smågnagare. Järven är känd för att lägga upp förråd av kött i klipphålor och i snön
Hotkategori
Järven är klassad i hotkategorin Sårbar (VU) på den svenska rödlistan 2020.
Antal i Sverige
Efter den senaste inventeringen (2023) uppskattas antalet järvar till cirka 650 individer i Sverige. Järven är ett svårinventerat rovdjur på grund av att den lever i otillgänglig terräng och rör sig över stora områden. Antalet har minskat med över 15 procent sedan 2012.
Hotkategori:
Sårbar (VU)
Hot:
Illegal jakt och skyddsjakt
Antal:
Ca 518–826 (1 feb 2021)
SLU Artdatabanken/Rödlista. Hotstatus på den svenska rödlistan bedöms utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer.
- Livskraftig (LC)
- Nära hotad (NT)
- Sårbar (VU)
- Starkt hotad (EN)
- Akut hotad (CR)
- Nationellt utdöd (RE)
- Utdöd i vilt tillstånd (EW)
- Utdöd (EX)
Järven i naturen
För den som vill uppleva järv i naturen är snöspårning det bästa alternativet. Genom att följa järvens spår bakåt kan du få reda på vad djuret har gjort. Om man tar sig tid är det som att läsa en bok om vad djuret haft för sig.
Tassavtryck
Järven har fem tår på både fram- och bakfoten. Tårna är assymetriskt placerade som hos lodjur. På framfoten har järven två häldynor, bakfötterna saknar häldynor men ibland kan hälen göra avtryck. Framfoten inklusive häldynor är vanligen 12-14 centimeter långa.
Läs mer om hur man känner igen spår i vår Spårguide.
Urinmarkeringar
Både hanar och honor av järv markerar sitt revir genom att kissa på uppstickande föremål. Järven lämnar också doftsekret efter sig.
Spillning
Järvens spillning är ofta full av hår och benrester, inte sällan vriden. Den är upp mot femton centimeter lång och 2,5 centimeter tjock. Den läggs ofta öppet som en revirmarkering.
Järvspaning
I Sverige finns det flera naturturismföretag som erbjuder järvspaning från gömsle. Ofta kan det också komma björn till sådana platser där man lockar djuren till platsen genom att lägga ut kött.
Järvens påverkan på ekosystemet
Inventering av svensk järv
I Sverige inventeras järv av länsstyrelsens personal i samarbete med samebyar på uppdrag av Naturvårdsverket. Två metoder används, den främsta metoden är att antalet lyor räknas men det tas även prov för dna-analys så att individer kan följas precis som hos varg. För att uppskatta hur stor järvpopulationen är räknas antalet lyor om till antalet individer genom att multipliceras med en faktor. I sin tur baseras denna faktor på det genomsnittliga antalet föryngringar som varit de senaste tre åren.
Inventeringsperioden för järv börjar första februari och avslutas 31 juli. Tidpunkten är satt efter när järvhonan föder sina ungar. Det är främst snöspårning som används för att konstatera om tidigare kända föryngringslokaler är använda av järv.
För att hitta en föryngringslokal identifieras ett järvhonas revir. Inom området kan det finnas flera alternativa områden där honan väljer att placera sin lya ett aktuellt år. Dessa platser kallas lyelokal och är ett område där en järvhona kan ha en eller flera lyor inom ett begränsat område. De klassiska lyelokalerna ligger i fjällen men på senare tid har allt fler lyor hittats i skogslandet och där kan se olika ut.
Förföljelse och jakt
Förföljelse
Enligt fångststatistik från perioden 1827–1934 hade järven då en större geografisk utbredning och fanns även i Värmland och Dalarnas skogsland. Jaktstatistiken visar också att det från 1850-talet fram till ungefär 1900 fanns betydligt fler järvar än idag. Då sköts 100–140 järvar per år. Fram till så sent som 1969, då järven fridlystes, var den fredlös och skottpengar betalades av staten.
Efter fridlysningen har en viss återhämtning skett. Sedan 1980-talet har järven långsamt börjat återetablera sig i skogsområden långt från fjällkedjan. I höglänta områden i Gävleborgs och Västernorrlands län har det registrerats åtta järvföryngringar sedan 1999. De senaste åren har järvföryngringar konstaterats i södra Dalarna, norra Värmland och södra Hälsningland.
Jakt
Precis som de andra stora rovdjuren är järven fredad i Sverige. Trots detta är järven utsatt för både legal och illegal jakt. Den lagliga jakten handlar framför allt om generöst tillåtna skyddsjakter i renbetesområdet som sker med hänvisning till undantagsregler i lagstiftningen.
Svenska Rovdjursföreningen är emot en årligen återkommande jakt på järv. Arten är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv och stamreglerande jakt är enligt EU:s rekommendationer inte förenligt med direktivet. Föreningen accepterar att skyddsjakt på specifika djurindivider som specialiserat sig på tamdjur, om alla andra tillgängliga alternativ i form av rovdjursavvisande stängsel och att ta in tamdjuren över natten har uttömts.
Svenska Rovdjursföreningens vision för järven
1 400 järvar
Om vi får fler än 1 400 järvar i Sverige kan antalet anses vara långsiktigt hållbart med förutsättningar för att bibehålla tillräckligt mycket genetisk variation för att tillåta framtida anpassningar till nya livsbetingelser.
Järven i Skandinavien har den lägsta genetiska mångfalden hos något undersökt däggdjur. Svenska Rovdjursföreningen menar att vi måste beakta detta hot mot järvens långsiktiga överlevnad och försöka skapa möjligheter för järvar att vandra in från Finland.
En betydande del av den europeiska järvarna finns i Sverige. Arten finns annars bara i Norge, Finland och Ryssland i Europa. Därför vilar ett extra stort ansvar på Sverige som naturvårdsnation att skapa bra livsbetingelser för detta rovdjur.
Ingen återkommande stamreglerande jakt
Svenska Rovdjursföreningen anser att det inte ska finnas någon årligen återkommande stamreglerande jakt på de strikt skyddade rovdjuren. Där det finns rovdjursindivider som ställer till med problem så anser vi att skyddsjakt är godtagbart som sista utväg, där alla andra möjligheter är prövade (i enighet med EU-domstolens beslut Tapiola).
Sveriges stora & små rovdjur
Vad vet du om rovdjuren du delar ditt avlånga land med?
Visste du att en björn kan äta 1/3 av sin vikt i bär varje dag? Att lodjurshonan kan lämna sina ungar i upp till 24 timmar för att jaga? Att vargföräldrar kan hålla ihop livet ut och uppfostrar sina valpar tillsammans? Nedan kan du läsa på om de stora och de små.
