Länsstyrelserna i mellersta och södra förvaltningsområdet beslutade måndagen den 7 oktober att totalt 30 vargar ska skjutas i 2025 års licensjakt på varg. Som skäl anförs att reviren behöver ”glesas ut”, älgförvaltningen underlättas och att jakt krävs för att öka acceptansen för varg. Svenska Rovdjursföreningens ordförande Magnus Orrebrant menar dock att vargjakten bara beror på total ovilja till samexistens och att jaktintresset helt styr viltförvaltningen i Sverige.
Nu har länsstyrelserna beslutat hur många vargar som ska dödas i 2025 års licensjakt. Totalt rör det sig om 30 vargar, fem familjer om uppskattat sex individer vardera i Värmland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro. Samtliga familjegrupper som ska utplånas finns i mellersta förvaltningsområdet. I 2024 års vargjakt genomfördes för första gången licensjakt på varg i södra förvaltningsområdet, reviret Gryten i Södermanland. Men sedan miniminivåerna för varg i juni i år ändrades från fem till 75 vargar i södra Sverige och 225 i mellersta, finns inte utrymme för jakt i söder utan att riskera att underskrida områdets miniminivå. I hela Sverige har vargstammen minskat från cirka 450 till cirka 375 vargar sedan inventeringen 22/23. Det är en minskning med närmare 20 procent.
Vargjakt trots få skador på tamdjur
I Örebro län ska två vargfamiljer utplånas. Extra anmärkningsvärt är att reviret Tiveden, nära Tivedens nationalpark är ett av dem.
– Förutom att jakten ska ske nära en nationalpark, som vargarna ibland rör sig i, är jag förvånad över valet, säger Jimmy Magnusson, regionansvarig i Örebro län. Han har följt vargarna i länet länge och försöker ha koll på både revirgränserna, familjernas sammansättningar och individernas genetiska status.
– Det har så vitt jag känner till skett ett angrepp på tamdjur då två alpackor dödades i Tivedenreviret, och det var över ett halvår sedan. Jag har inte hört talas om något mer. De här vargarna märks inte och reviret är stort så det är knappast ont om mat heller. Det vargpar som går där, och som troligen fått valpar i år, är visserligen inte extra genetiskt värdefulla, de är kusiner. Men så som vargstammen ser ut i Sverige är det ändå betydligt bättre genetiskt än de syskonparningar som finns på andra håll.
Ingen genomtänkt idé att glesa ut mellan reviren
I det andra reviret i Örebro län, Mjuggsjön, har inte ett enda angrepp på tamdjur registrerats. Skälet till att familjen i Mjuggsjön ska utplånas är, liksom i övriga beslut, till stor del baserat på att länsstyrelsen bedömer att reviren behöver glesas ut.
– Men här gör de en tankevurpa, tror Jimmy Magnusson.
– Så fort ett vargrevir är tomt brukar det inte dröja länge innan det övertas av ett nytt par. Och eftersom det fötts valpar i angränsande revir kommer med stor sannolikhet syskon slå sig samman där, det är enkelt och smidigt. Men om reviren ligger tätare finns det inte plats för nya par att bilda familj. Då blir de unga vargarna tvingade att ge sig ut på längre vandringar för att hitta en partner. Och det är ju vad vi vill, om vi ska försöka minska inaveln. Så att glesa ut innebär inte att området blir tomt på varg mer än en kort period och jag tror också att risken för syskonparningar ökar, även om det inte finns någon särskild forskning just på detta, avslutar Jimmy Magnusson.
Sorglig ovilja till samexistens
Av de fem familjer som ska skjutas 2025 är det bara en som orsakat några nämnvärda skador på tamdjur, och det är reviret Klyftamon i Västra Götaland. Detta anförs visserligen som ett av skälen till beslutet i Västra Götaland, men betoningen ligger på behovet av att glesa ut reviren och öka acceptansen genom jakt.
Magnus Orrebrant, föreningens ordförande är mycket kritisk till vargjaktbesluten.
– För mig är det bara ännu ett sorgligt bevis på den totala oviljan att samexistera och att jägarintresset styr. Ingen hänsyn i beslutet tas till andra intressenter som till exempel naturturistföretag som är beroende av en vild natur. Bara vetskapen om att det finns vargar i ett område kan locka tusentals turister varje år. Nu riskerar man de näringarna ute i glesbygden bara för att jägarna inte vill ha konkurrens. Länsstyrelsen hävdar i beslut att ”I de områden där varg förekommer kan det vara svårt att balansera det jaktliga uttaget av älg mot vargens predation. Genom att minska tätheten av revir i området minskar predationstrycket på älg inom älgförvaltningsområdet”. (citat från Lst Örebro) I stället för att angripa problemet med minskad älgstam och konfrontera skogsbolagen som, tillsammans med troféjakt på stora älgar, är den verkligt stora orsaken till att älgstammen minskat drastiskt, gör man vargen till syndabock. Det är förstås enklare att ge sig på ett vilt djur som inte kan föra sin egen talan, än att människan kritiserar sig själv, konstaterar Magnus Orrebrant.
– Självklart kommer föreningen att överklaga. Situationen för vargstammen är kritisk i Sverige och vi har inte råd med licensjakt om vi ska kunna bevara denna vår viktiga, inhemska nyckelart i svensk natur.
Gränsfamilj lever farligt under vargjakten
Även Norge har beslutat om licensjakt på varg 2025 och ett av de revir som omfattas är Boksjöreviret. Det reviret sträcker sig in i Sverige, i trakterna runt Dals-Ed i Västra Götaland, men i Sverige är ingen licensjakt beslutad i det reviret. Det betyder att om vargarna befinner sig på den svenska sidan är de fredade, men inte om de kliver över gränsen till Norge. Detta scenario har tidigare väckt både förvirring och frustration bland både jägare och värnare. 2020 stoppade Naturvårdsverket den norska jakten i Römskogsreviret på gränsen mellan Värmland och Norge med hänvisning till att Sverige riskerade att hamna under gynnsam bevarandestatus då hälften av vargarna räknas in i den svenska populationen. Dock tilläts jakt i tre värmländska gränsrevir 2022.
Fotnot: Vargjakten börjar den 2 januari 2025 och får hålla på som längst till 15 februari. Föreningen kommer att överklaga.
Susann Engqvist Foto Ymer Brändefalk, vilda svenska vargar
Här kan du läsa mer om varför Svenska Rovdjursföreningen är emot vargjakt. Artikeln gäller visserligen vargjakten 2024, men vår ståndpunkt är densamma idag:
